Det här är en berättelse om England. Ett England där DJ Paul Oakenfold är guds gåva till klubblivet. Ett England där de ruttna
grönsakerna på Sohos Berwick Street stinker likt hundratals knarkskadade Ibiza-freaks på Cream. Ett England i sådan stark övertro på inhemsk dansmusik och DJ-kultur att det saknar motstycke.
Sprungna ur hiphop, acid house och indiepop infann sig Chemical Brothers (då Dust Brothers) på scenen som stora nydanare för sisådär åtta år sedan.Frälsarna kom med vackra oljud, hiphopattityd och två roliga ansikten att tänka på när man spelade deras skivor. Tom Rowlands och Ed Simons personifierade hela big beats-scenen. Efter att den värsta hypen gått över lämnade vi svenskar big beats ungefär lika snabbt som vi upptäckte och övergav drum'n'bass, jazzbeats eller two step.
Jag återvänder dock ibland till några av de gamla tolvorna och det är inte bara av nostalgiska skäl. Ett av extraspåren på Tom & Ed Chemicals tredje singel [I]My Mercury Mouth EP[/I], [I]If You Kling to me, I'll Klong to You[/I] är ett långsamt monster till låt och handlar mest om ett ödsligt hypnotiserande hiphopbeat som bara är ute efter att skrämmas. Nya albumet [I]Come With Us[/I] är tillåtet från 11 år och bjuder inte på något som ens kommer i närheten. Istället är det här bakåtsträvande och hysterisk musik.
Ravemusik för folk som inte går på rave. Dansmusikens arenarockare har gjort en knippe låtar klippta och skurna för sina liveshower. Med så mycket breakdowns och detaljer att Tom & Ed kommer se sådär sjukt sysselsatta ut när de lutar sig över sina gigantiska mixerbord. Och med en ljusshow som heter duga så kommer det säkert bli mäktigt, men faktum kvarstår: [I]Come With Us[/I] är i grund och botten ett kallt och grått dansalbum som skriker: Ta mig tillbaka till Hacienda! Och att det i sista spåret bjuds på obligatorisk indiegäst (Richard Ashcroft) är så att säga pricken över i:et.
Skivbolag:
Artist:
