Den något pekoralt klingande etiketten gastrobistro är självvald och grundar sig i en ambition att göra något finare än den vanliga bistron. Ordet är sprunget ur de gastropubar som ploppat upp i en rasande fart den senaste tiden.
Men då Sverige inte har en riktigt så utspridd pubkultur fick suffixet bli bistro. Och med det har vi nämnt exakt allt man skulle kunna ha att anmärka på nyöppnade Volt.
Restaurangen har varit full i stort sett varenda dag sedan öppning så förmodligen har ryktet spritt sig fort om den urstarka kvartett som ligger bakom den. De fyra jämngamla unga männen Fredrik, Johan, Peter och Simon radar tillsammans upp titlar från idel finkrogar som Lux, Oaxen och Mathias Dahlgren. Med en sådan sammansättning skulle den skeptiskt lagda kunna befara en viss spretighet i helheten, då lika många viljor ska kompromissas och fogas samman.
Men tvärt emot detta är Volt en restaurang där det på alla sätt och viss känns som att varenda detalj drar åt exakt samma håll. Allt ifrån de omaka små vattenglasen, via kopparrören på utsidan baren till att kocken själv kommer ut och slevar upp den nyvispade rådjurstartaren på tallriken samspelar i harmoni. Ingenting lämnas åt slumpen.
På Volt väljer du företrädelsevis något av menypaketen mellan tre och sju rätter, den spenderfriske kompletterar med dryckespaket, och låter avspänt personalen guida dig genom lokala råvaror utvalda och tillagade efter säsong. Det ligger en tonvikt på svenskklingande, även om Volt inte är helt främmande för att lämna Sveriges gränser. Och det smakar utomordentligt bra. Vid tillfället för vårt besök står bland annat ett lamm serverat med gul trumpetsvamp och kronärtskocka på menyn och rätten klingar som ett kristallglas i sin enkelhet och serveras lämpligt nog med öl från det danska succébryggeriet Mikkeller. Grisen på tallriken mittemot kommer i sin tur serverad i tre utsökta varianter och som palate cleanser får vi en klunk vitt vin som är så spritsigt att vi sneglar mot baren för att lokalisera soda streamern. Men någon sådan finner vi inte.
Det enda trista med denna måltid är att vi inte riktigt orkar hela den väl tilltagna och lätt mäktiga chokladparad som travar in som avslutning. Förmodligen dröjer det inte särskilt länge innan restaurangbesökare av samma typ som flockas kring Rolfs Kök och PA hittar hit, om de inte redan har gjort det. Vi bokar iallafall upp oss på ett par besök till redan nu för att vara på den säkra sidan.
