Madam

Det är fullkomligt proppat i den lilla lokalen på Tjärhovsgatan som tidigare huserade restaurang Borrwalls när vi besöker Madam tidigt en fredagskväll. Ryktet har spridit sig att Stockholm har fått en krog som serverar genuin koreansk matkultur, och intresset är givetvis stort.

Vi är hungriga, så har på chans gått hit en knapp timme innan vi egentligen har bord. Det är kört, men hovmästaren rekommenderar oss att ta en fördrink på favoritkrogen Wood – vilket vi givetvis inte har något emot. Vem har det? 

Väl tillbaka i rätt tid möts vi av en igenkännande nick, och visas direkt till en tvåa vid fönstret med varsin meny nedstucken i händerna. Allt låter lockande men vi fastnar för en laddning Tteokbokki, riskakor med gochujang, för en blyg hundralapp att dela på till förrätt och nästan lika snabbt som vi lägger tillbaka händerna på bordet landar beställningen framför oss. Riskakorna visar sig vara perfekta i texturen, spänstiga utan att vara för sega, och rejält kryddiga i smaken. Hettan från vitlök, sesam och chili lägger sig som en varm filt i både munnen och bröstet, och gör oss nästan lite oroliga inför kommande rätter som mer tydligt går under benämningen "spicy". Lyckligtvis har vi även beställt in lite specialbryggd hantverkslager från Stockholm Brewing att svälja ner allting med, och det ger en lindring. 

Medan vi pustar ut inför varmrätten passar vi på att kalasa på husets egen hopple (alkoholfri äppelcider med hops, humle) som servitörens kompis från Strängnäs har jäst. Den är något söt, men passar perfekt som palate cleanser tillsammans med de tre sorters kimchi (kål, rättika, vårlök) vi också har fått framför oss. 

Målgruppen på restaurangen följer ingen röd tråd. Det är sällskap bestående av släkt, ett ungt killgäng, par, vänner och ett krökigt medelålderskotteri som pratar högljutt om kommunikationskonsulten tillika den tidigare resumebloggaren Erik Hörnfeldt. Ingen röd tråd som sagt, men allt är väldigt hemtrevligt och den serviceinriktade personalen navigerar vant bland alla önskemål och personlighetsdrag hos gästerna. 

Till varmrätt hoppar vi över såväl bulgogin som bibimbapen då vi av erfarenhet råkar veta att båda dessa även erbjuds till lunch. Istället vågar vi oss på Bo Ssam, sidfläsk med morot och sojabönspastan ssamjang, för 225 kronor. Rätten serveras som en byggsats med salladsblad och annat gött, samt en sax för att klippa ner allt i portionsstora småbitar. Ett trivsamt pyssel som belönar sig så snart de små knytena når gommen. Samma ritual tillämpas vid avslutningen i form av revbensstuvningen Maeun kali jjim, restaurangens starkaste rätt för 240 kronor. Vid det här laget är våra smaklökar emellertid så pass lokalbedövade att det faktiskt inte smärtar så avsevärt. 

Inte smärtar det avsevärt mycket mer heller när notan kommer in, och vi konstaterar förnöjt att det goda rykte Madam redan hunnit skapa sig är välförtjänt.