
Foto Peter Tarpgaard
På väggarna hänger fotografier på Audrey Hepburn och Gregory Peck från 50-talsfilmen Prinsessa på vift. Fast när man sitter till bords och tittar upp mot Audrey som slickar i sig en glass i den italienska huvudstaden går tankarna snarare till en romantisk komedi signerad Ettore Scola. Ett besök på Italia är en mustig, uppsluppen och högst angenäm upplevelse. Personalen, kanske till hälften italiensk, struttar alltid runt som om de fått sina debutromaner publicerade, rättar en vänligt när man feluttalar något på menyn och skriker dagens pannacottasmak till varandra tvärs över gården. Gården inhyser stans mest romantiska uteservering samtidigt som den separerar krogen i en restaurangdel och en pizzeria.
Vid mer än ett tillfälle har vi hört servitören säga till en gäst att de har stans godaste pizza. Därom har vi inget att invända. Råvarorna är alltid förstklassiga och botten är perfekt avvägd i tjocklek. Vi kan rekommendera en Contadina med salami, bacon, svamp, lök, vitlök och parmesan. Ät, njut och be personalen ge dig resterna i en kartong - en pizza här mättar en mindre vargflock.
En tumregel lyder att italienare gör utmärkta förrätter och desserter, och inte riktigt lika imponerade varmrätter. Det stämmer in på Italia. Den blandade salladen och de sauterade blåmusslorna med vitt vin, citron, parmesan och rucola är båda två förträffliga. Likaså pannacottan och tiramisun. Men av kalvfilémedaljongerna med ostronskivling, rosmarin och vitt vin hade vi hoppats på mer. Detsamma gäller för oxfilén med marsalasås och potatis-pancettabakelse. Däremot är pastan alltid fantastisk. Och priserna så pass generösa att man har råd att botanisera bland det fina sortimentet av grappor.