Den australiske skådespelaren Joel Edgerton, bioaktuell i Black Mass, gör sin regidebut med The Gift, en psykologisk thriller som osar lika mycket Michael Haneke som Chan-wook Parks hämndtrilogi. Förutom regi står Edgerton även för manus och har gett sig själv birollen som Gordon Moseley, den socialt missanpassade gamle skolkamraten som dyker upp i paret Simon (Jason Bateman) och Robyn Callums (Rebecca Hall) liv när de flyttar till Los Angeles för att starta på nytt. När besöken och gåvorna från den udda Gordon blir mer frekventa börjar även sprickor i parets relation att komma till ytan.
I ett ljudlandskap byggt på tystnad och en kamera som långsamt smyger runt hörn förvandlas parets hem till ett fängelse av paranoia där hemmavarande Robyn spenderar sina dagar ensam. Ljussättningen är kall, stämningen konstant på spänn och ett obehag ligger över varje scen. Länge trampas det i genrekonventioner vi känner igen med karaktärer som är svåra att identifiera sig med. Omkring dem finns en intressant grupp birollsskådisar vi tyvärr får se alldeles för lite av.
Länge skulle The Gift kunna placeras i samma uttjatade skara av nittiotalets Handen som gungar vaggan-thrillers, men just när vi är så säkra på vart det ska bära hän kastar Edgerton förväntningarna i vårt ansikte och får oss att ifrågasätta vad som är verkligt och inte. Genom att omkullkasta de tämligen stela filmiska grepp som vi lärt oss befinna oss ett steg före lyfter han fram frågor om vilka som egentliga är de goda människorna och hur våra liv är befläckade av vårt förflutna. Och han gör det på ett sätt som överraskar.
The Gift är en debut som förtjänar att ses, även om tredje akten definitivt inte är fläckfri. I slutet slarvar Edgerton bort sig lite, men inte tillräckligt för att tappa spänningen som obönhörligt håller greppet om oss. Jason Bateman är dessutom ett utsökt skådespelarval medan Edgerton själv gör en isande gestaltning som gör att klumpen i magen aldrig släpper filmen igenom.
