Day of the Dead är ett exempel. Jacobs Inferno ett annat. Men regeln säger att kamouflage och skräck nästan alltid är en dålig kombination. Mutanter, spöken och övermänskliga seriemördare ska bekämpas av slampiga tonåringar eller eventuellt krisande familjer. Men att huvudrollerna spelas av ett gäng soldater i denna uppföljare på förra årets remake av Wes Cravens The Hills Have Eyes är bara ett av många skäl att inte gå och se den. Ett annat är att den, trots en ansenlig mängd blod och tarmar, faktiskt lyckas vara riktigt tråkig. Konceptet liknar den betydligt mer lyckade The Descent: en grupp människor i trånga grottgångar decimeras av elaka mutanter. Men där The Descent byggde en krypande stämning med klaustrofobiskt kameraarbete, gediget karaktärsbygge och skymtande monster slänger Martin Weisz korten på bordet direkt och förklarar all in. Problemet är att hans hand inte är något att spela med. Då alla karaktärer har högst ett identifierbart drag känner man ingen vidare sympati för någon av dem. Och en bit in i filmen kommer jag på mig själv med att önska att de kunde ta och dö lite snabbare. Den politiska dimensionen i originalet är helt och hållet borttrollad och att Wes Craven, tillsammans med sin son Jonathan, satt sitt namn på manuset, tycks vara ett utslag av girighet, alternativt missriktad faderskärlek. För det här är varken mer eller mindre än en halvtaskig videoskräckis.
Skådespelare:
Regi: