Wesley Snipes

Blade Trinity

Ingen normal människa förväntar sig att den tredje Blade-filmen ska vara bättre än Blade 2, som var rätt kass, eller Blade, som var bättre än vad många i efterhand föreställer sig. En normal människa förväntar sig hjältar i balla kevlarvästar, ondingar i medeltidsdräkter av svart latex, små tjejer med orimligt jättelika supervapen som kan kung fu. Och Blade ska åka motorcykel och se svår ut i sols

Blade 2

[I]Blade 2[/I] - en stor premiär i hiphop-världen. Vissa filmer är nämligen hiphop-rullar oavsett om huvudrollsinnehavaren varken är svart (som tyvärr är fallet med Steven Seagal-filmerna) eller rapartist (nä, men herre det är ju Wesley Snipes). Således är det en helt naturlig sak att MTV:s r´n´b & hiphop-show The Lick visar klipp ur [I]Blade 2[/I] bland sitt övriga musikutbud. Första [I]Blade[/I

Art of War

Det här är en film som gör anspråk på att vara betydligt mer sofistikerad än vad den är. [I]Art of War[/I] vill vara en raffinerad politisk thriller som till och med tar sig modet att antyda att sakernas tillstånd inte är vad de borde vara ens i den fina FN-skrapan. Men när väl själva ansatsen och ursäkten är avklarad, när det blir dags att åstadkomma en filmisk framåtrörelse - då flagnar fernissa

US Marshals

Den polismyndighet som efter Con Air, med flera tematiskt likartade filmer, dristar sig till att forsla livsfarliga fångar med flygplan borde snarast drabbas av yrkesförbud. Om en pilot dessutom, innan planet lyfter, släpper ur sig kommentarer som "Ännu en vardagsflygning som kommer att gå helt problemfritt" lär vederbörande vara i behov av en längre tids terapi. Eller åtminstone utsättas för en r

Murder at 1600

Det är lite märkligt, men vissa filmer kommer man att uppskatta mer för det som de inte har, än för det de har. Så är till exempel den amerikanska polisthrillern så nerlusad med klichéer att när det väl dyker upp en film i genren som undviker flera av dessa givna fällor, då uppskattar man den för just detta. Om detta sen är bra eller dåligt, ja det vet jag inte.Murder at 1600 är en film där manusf

Murder at 1600

Det är lite märkligt, men vissa filmer kommer man att uppskatta mer för det som de inte har, än för det de har. Så är till exempel den amerikanska polisthrillern så nerlusad med klichéer att när det väl dyker upp en film i genren som undviker flera av dessa givna fällor, då uppskattar man den för just detta. Om detta sen är bra eller dåligt, ja det vet jag inte.Murder at 1600 är en film där manusf

The Fan

Det vibrerar om De Niro. Han var den som på allvar styrde in mitt liv på filmens territorier. Hans prestation som Travis i Martin Scorseses Taxi Driver håller jag fortfarande som en av filmhistoriens främsta. 1970-talets mitt och slut var i hans ägo. Kommande decennium bjöd på några dalar men nu, 20 år senare, är han definitivt tillbaka med full kraft. Senast i högklassiga actioneposet Heat och

One Night Stand

Mike Figgis som tidigare har skänkt oss några sevärda filmtimmar med bland annat Misstänkta förbindelser och Farväl Las Vegas, hotar nu repertoaren med en sällsynt platt och fyrkantig känslomoralitet med Aids och otrohet som säljande rubriker. Wesley Snipes Max Carlyle är inte bara framgångsrik reklamfilmsregissör, utan även en poetisk sådan. Kräkreflexen är bara bristfälligt under kontroll n

Blade

Vi rör oss i träskmarkerna. Och då menar jag inte Louisiana eller Florida utan de filmiska träskmarkerna. Innan jag såg Blade levde jag i tron att den här sortens film i sämsta fall släpps på video. Men normalt kvalitetsmedvetna Sandrews har ett avtal med amerikanska New Line Cinema som tydligen går ut på att man även på svenska dukar måste visa allt de gör. Något annat gångbart skäl kan jag inte

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Nöjesguidens nyhetsbrev


 

Missa inga nyheter! Missa inga fester!
Anmäl dig idag!