Svenske sci-fi-konstnären Simon Stålenhags bok Ur varselklotet har blivit tv-serie.
Jonathan Pryce
Filmrecension: The man who killed Don Quixote
När filmen slutligen landar i vårens biorepertoar undrar Oscar Westerholm osökt om det var värt besväret.
Tv-recension: Taboo
"Taboo är ett kostymdrama för alla som någonsin sett Downton Abbey och tänkt att serien hade mått bra av lite mindre tesörplande och lite mer mordförsök"
Hysteria
Hysteria är rolig, inte så mycket för att manusförfattaren skriver bra skämt, utan för att historien om vibratorns uppfinnande, som filmen bygger på, är så tragikomiska i sin själv. På 1800-talet trodde man inte att kvinnor kunde uppleva sexuell njutning och därför var den kvinnliga orgasmen en strikt medicinsk procedur som doktorer, genom ”manuell stimulans”, hjälpte sina patienter till, för att försöka bota det då vedertagna tillståndet kvinnlig hysteri.
De-LovelyIrwin Winklers lilla dandypralin om Cole Porters liv sätter fingret på ett klassiskt problem för den här typen av biopics. Vill man stryka Broadway-konnässörerna medhårs och på allvar reda ut alla motsägelsefulla tolkningar kring en av 1900-talets mest inflytelserika (och svårfångade) popkulturpersonligheter? Eller är man mest ute efter lite skönt [I]Chicago[/I]-röj med potpurrier och trevliga s |
EvitaKompositören Andrew Lloyd Webber och textförfattaren Tim Rice utgör något av musikalvärldens hitmaskiner och har varit drivande krafter bakom verk som Jesus Christ Superstar, Fantomen på Operan och Cats.
Ända sedan musiken till Evita var färdigskriven 1976, och inte ens hade haft urpremiär på scen, har det dryftats om vem, var, när och hur detta verk skulle filmas, samt nödvändigheten därav.20 å |
Tomorrow Never DiesFör några veckor sedan var Pierce Brosnan gäst hos mupparna. Naturligtvis drevs det hejdlöst med James Bond, och Pierce klädde bland annat ut sig till en jätteräka för att nästla sig in hos ett gäng krabbterrorister som försökte ta över studion. När jag ser Tomorrow Never Dies får jag konstigt nog samma känsla av löje, att ingenting är på allvar. Det verkar faktiskt som om regissören Roger Spottis |
