Helena Forsman går på (nagel)salong.
För att vara ett så litet land har Sverige väldigt många skönhetsbloggar. Och fler har det blivit de senaste åren, i takt med att skönhetsområdet börjat växa åt alla håll och kanter.
Men en har hängt med längre än alla andra, närmare bestämt sedan den stora bloggboomen. Alltså i tio år! Jag tog tillfället i akt att intervjua jubilaren – Helena Forsman by day och Lipgloss Bitch by night.
Sköna Helena, drottningen av Sveriges skönhetsbloggare! Du är upphovspersonen bakom Sveriges äldsta skönhetsblogg Lipgloss Bitch, som i år fyller tio år! LGB är också den skönhetsblogg jag själv läst allra längst. Varför började du?
– Ja, hjälp, tio år. Känns helt galet att jag hållit på så länge, samtidigt så har jag den där första tiden så färskt i minnet. Jag satt och slösurfade en dag och hamnade på en sida där två tjejer skrev inlägg efter inlägg om mode. Vi får komma ihåg att det var 2005, åtminstone ett år innan ”modeblogg” blev ett begrepp. Jag blev helt mindblown, kan man ägna en hel blogg åt kläder? Jaha, ja, då kan jag skriva en om smink.
Var fick du ditt geniala bloggnamn ifrån?
– Något år innan jag startade bloggen var jag inhyrd konsult på ett företag, och connectade med en tjej efter att vi upptäckt att vi hade samma läppglans i väskan, Lancômes Juicy Tubes. Ingen annan fattade det här med att lägga ett par hundra på en tub läppvalla. En dag kom hon tillbaka efter lunchen och hade köpt en necessär till mig, ”för att jag älskar att du är en lika stor lipgloss bitch som jag”. När jag sen kom på att jag skulle starta sminkblogg blev LipGloss Bitch det ultimata namnet.
Vad handlade ditt första inlägg om?
– Om att jag köpt några gröna ögonskuggor och saltvattenspray på H&M.
Hur reagerar folk "i det civila" när de får reda på att du driver Sveriges äldsta skönhetsblogg?
– Folk blir fortfarande förvånade, och det går åt båda håll – de som känner mig som LGB blir förvånade över att jag jobbar med något så torrt som siffror, och de som blir bekanta med mig som Helena tänker sig inte riktigt en person som swatchar ögonskuggor i timmar. Men det var längesen jag hörde någon kommentera mitt intresse på ett negativt sätt.
Vad skiljer LGB från andra skönhetsbloggar?
– För en tid sedan lunchade jag med en kvinna som är ansvarig för ett större hudvårdsmärke. Hon började prata om mitt Helena-filter. Jag har inte tänkt på det själv, men det var något unikt med tonen som hon menade att jag jobbat fram under åren, hon kunde tydligt se när det var jag som hade skrivit något och tyckte jag skulle vårda detta ömt. Det tyckte jag var en väldigt fin komplimang.
Vad har du lärt dig av skrivandet? Har du utvecklats med hjälp av dina läsare? Jag själv har lärt mig att jobba med mitt internaliserade kvinnohat. Jag har ju också bloggat i många år, och när en har ett arkiv som sträcker sig långt bak i tiden kan en ibland få obehagliga överraskningar när en snubblar över inlägg som skrevs för, säg, sex år sen. Jag kan fortfarande överraskas av hur otroligt sexistiskt jag uttryckt mig, samtidigt som jag kallat mig för feminist. Har du några liknande erfarenheter?
– Jag har lärt mig massor om smink och hudvård, förstås, men även en hel del om mig själv och hur jag ses av andra. Jag har varit aktiv på Twitter och Instagram sen starten, och det är väl egentligen interagerandet där som har fått mitt lilla hörn av världen att växa. Att inse vilka privilegier jag som vit kvinna har är jäkligt nyttigt, och för att koppla det samman med mitt sminkbloggande så har det gett mig insikter om hur exotifierande en del märken är och den brist på bredd vi har i utbudet på den svenska marknaden.
Får ansiktsbehandling.
Berätta mer om din feminism! Upplever du samma inre konflikt som jag gör, eller snarare gjorde, när en inser att en är superintresserad av hudvård och makeup?
– Jag har aldrig upplevt någon konflikt mellan att jag är feminist och har ett sminkintresse, och jag har alltid blivit förvånad när jag fått kritik för att jag skriver om läppstift eller rakhyvlar utan att samtidigt ifrågasätta varför vi sminkar oss eller rakar benen. Min grundinställning är att kvinnor har exakt alla rättigheter i världen att intressera sig för och smycka sig på precis vilket jäkla sätt vi vill. Oavsett anledning. Det är inte här kampen ligger. Men det är först på senare år som jag har insett hur jag kan använda den makt jag har i och med min plattform till annat än att få folk att inte lägga sina pengar på dåliga produkter. Idag pratar jag gärna om normsnygghet, hälsofanatism och fat shaming.
Vilken är din bästa typ av läsare?
– Jag gillar de som skriver kommentarer och mail till mig mitt i natten eller på fyllan, och berättar massa detaljer om sina inre liv, drömmar och hemliga fantasier. Det verkar som att en del känner ett förtroende för en som skönhetsbloggare. Det är lika fantastiskt som underligt tycker jag. Jag får fortfarande samma kick av att se att någon kommenterat. Jag får erkänna det, deppen när alla är tysta är inte nådig. Det har förstås hänt att jag har undrat om personen som spyr galla över mig är nykter, men överlag så skulle jag nog vilja säga att alldeles för få mailar mig på fyllan.
Vad är det värsta som hänt dig som skönhetsbloggare?
– Mitt första rena hatmail var en chock. En tjej mailade och tyckte in the name of feminism att det vore bra för mig att råka ut för en olycka och få ansiktet brännskadat, då skulle jag nog lära mig att inte vara så fåfäng. Det går trender i vad folk ilsknar till över. För några år sen ledde det här att jag talar väl om mineralolja till att ekofreaks hörde av sig med förhoppningar om att jag ska få missbildade barn och livmoderscancer. Det senaste året är det min kritik av smalhetsen som triggar. När tidningen Shape-Up lanserades kritiserade jag dem för att det de kallade ”hälsa och sundhet” egentligen var lika med ”gå ner i vikt”. Det inlägget hittas fortfarande via Google och det går inte en vecka utan att jag får radera kommentarer om att det är storleken på min egen röv som är det egentliga problemet. Ja, jag raderar, i min blogg får man bara kommentera min röv på ett kärleksfullt vis.
Vad är det bästa med skönhetsbloggarcommunityt i Sverige idag?
– Vi är så himla bra bara, ett skönt gäng. Det är ingen konkurrens mellan oss som bloggar på privata plattformar, vi har skitkul när vi får stråla samman. Vilka som kommer på eventen är minst lika viktigt för mig som vilket märke som bjuder in. Jag tänker ofta att vi borde starta något gemensamt, en plattform för nördar liksom, kanske dra ihop ett gäng läsare och ordna egna events?
Vad är den vanligaste missuppfattningen om skönhetsbloggare?
– Att vi är köpta verkar ”allmänt känt”, skitsnack säger jag. Vi är överlag väldigt transparanta med våra samarbeten.
Hur ser framtiden ut för Lipgloss Bitch?
– För några månader sedan funderade jag på att säga tack och hej i samband med tioårsdagen. Men jag lyckades nästan ge mig själv en panikattack av bara tanken, så ni får nog dras med mig. Just nu har jag inga närmare planer än att se till att fira den där födelsedagen. Vi rullar på rätt stadigt och bra, LGB och jag.
Tack för ett decennium av utmärkt skönhetsbevakning, Helena, och skål för tio ytterligare år!
Läs även: Fyra sätt att göra en Uma Thurman.
