Torsdagen den 17 oktober firas Måltidens dag för tjugonde året i rad. Bakom högtiden ligger Måltidsakademien.
Måltidsakademien grundades den 19 oktober 2000 med syftet att främja forskning kring och utveckling av måltiden ur ett helhetsperspektiv. Sedan dess tillkomst har ledamöterna i Akademien valts ut för att representera en bred kompetens inom vetenskap och konst, men även med beprövad erfarenhet inom näringsliv. Måltidens dag har inte alltid varit kopplad direkt till Akademien, utan både Livsmedelsverket och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien har tidigare stått som huvudmän. Sedan 2007 är det emellertid Måltidsakademien som ligger bakom, och ledamot för densamma är Christina Möller.
"Huvudaktiviteten blev att fira Måltidens dag som alltid ska infalla den tredje torsdagen i oktober månad."
Varför instiftades Måltidens dag?
– Det är faktiskt en intressant och nästan lite tragisk historia. I slutet på 90-talet började man prata om att måltiden befann sig i kaos. Vi använde oss av en metafor där matbordet var ett utrotningshotad fyrfota djur, och hemmet hade blivit närmast som en flygplats som man snabbt passerade igenom. Tanken började gro att något måste göras åt detta.
Vid samma tidpunkt pratade tidningen Gourmets journalist Ingrid Grimlund med Hiram (pseudonym för den kända matskribenten Märit Huldt, red anm), som menade att detta var "mordet på måltiden" och ville starta en förening med samma namn.
– Vi andra menade att det måste vara något positivt, så istället blev det föreningen "låt måltiden blomma". Huvudaktiviteten blev att fira Måltidens dag som alltid ska infalla den tredje torsdagen i oktober månad.
Varför just det datumet?
– Faktiskt rätt mycket av praktiska skäl, då folk är tillbaka från landet och tillbaka i sina rutiner.
Hur har firandet av dagen sett ut och utvecklats under dessa två decennier?
– Vi har genom åren traditionellt alltid serverat soppa och bröd till lunch denna dag, mycket på grund av att det är enkelt att servera till många samtidigt. Men vi har också anordnat tävlingar på restaurangskolor och liknande.
Har syftet med akademien och högtidsdagen ändrats något genom åren?
– Absolut, idag har vi ofta tre eller fyra representanter från akademien som berättar om måltiden ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Det kan vara alltifrån Carl Jan Granqvist till en teolog eller varför inte en bantningsprofessor, allt för att belysa olika förhållanden till mat.
Själva huvudfirandet går av stapeln i Stockholm och har hållit hus på alltifrån Riksdagshuset till ute i Kista, men det firas också i kommuner runtom i Sverige.
– Det har varit firanden i Örgryte, Luleå och inte minst södra Sverige, ofta med ärtsoppa och pannkaka på menyn eftersom det alltid är just en torsdag. Vi skulle gärna vilja höja statusen på dagen ytterligare genom att ha den i kalendern på samma sätt som andra matdagar, men att datumet varierar från år till år gör att det blir lite av en utmaning.
Kommer tjugoårsjubiléet att uppmärksammas på något särskilt sätt?
– Vi kommer att vara på en väldigt rolig plats i form av taket till Söderhallarna i Stockholm. Vem som helst får komma mellan 11-14 och vi bjuder på soppa och bröd.
Hur firar du själv?
– Jag kommer självklart att vara på plats då under lunchen. Till middag blir det också soppa hemma, men inte ärtsoppa för det tycker inte min man om. Det blir nog en god mustig köttsoppa med mandelklimp. Mest vegetabilier men med proteinet som smaksättare.
