Liksom Tracey Thorn låter Usher Raymond sin nya skiva handla om äktenskapets kollaps.
Det finns dock en viktig skillnad: Thorn studerar skilsmässor på håll, Usher har nyss gått igenom en skilsmässa själv. Han är mest intresserad av att slicka sina sår och gå vidare i livet. Det är förståeligt, och att göra låtar om att festa, dansa och ragga borde egentligen vara vanligare på skivor som handlar om de olika faserna i sorgearbetet efter ett förhållandes död. Men skivan skulle ha varit bättre om Usher orkat sätta sig i terapistolen mer än i ett par låtar.