Det är något väldigt romantiskt med band som kommer från pyttesmå,brittiska landsortshålor. Man tänker sig dem sittandes i sina skruttiga trähus, i äckliga plyschsoffor, med soffbordet fullt av ihopknycklade Benson & Hedges-paket och ur ätna ravioliburkar, tittandes med ett halvt öga på repriserade såpor.
Och man tänker sig hur lyckliga de måste vara när de går ner till garaget eller replokalen och gör fantastisk popmusik. SuperFurry Animals kommer från en stad med ett extremt märkligt namn i norra Wales.De släppte sitt debutalbum, Fuzzy Logic, för ett drygt år sedan, fick hyfsad respons, gav sig ut på en liten internationell turné (som slutade med att de fick åka hem då gitarristen greps för kokaininnehav) och började ganska snart spela in uppföljaren Radiator. De leker oerhört mycket, verkar ha roligt och, framför allt, de verkar älska musik. Inte bara sin egenmusik, utan kanske ännu mer David Bowies tidiga 70-tal, Pink Floyds förstaskivor, mysig psykedelia, bra punk och billiga syntar.
Det är egentligen ganska allvarlig musik. Texterna döljer faktiskt mängder av tänkvärdheter, om än uttryckta med en naivitet som gränsar till det banala ("There are people who think, and people who don't/and the peoplewho don't, are the ones who have most"). Det är allvarlig musik, insvept i lekfullhet, glädje och entusiasm. Ibland önskar man att de hade sparat lite på lajbans inslagen, men i charmiga poplåtar som She's Got Spies, singeln Hermann Loves Pauline och den psykedeliska Demons är de helt oemotståndliga.
Skivbolag:
Artist:
