Kurt Wagner, lämnade nyligen sitt dagjobb sedan fjorton år tillbaka för att ägna all sin tid åt sitt Lambchop. På en solig terass i Nasvhille -- och med hjälp av en lånad laptop (vilket kan tyckas oklädsamt modernt men det finns ju egentligen inget nostalgiskt i Lambchops musik utan snarare tvärtom) växte [I]Is a Woman[/I] fram. Kurt Wagners första stapplande försök som heltidsmusiker. Fast efter sexton år av musikaliska geni- och vansinnesdrag är stapplande förstås helt fel ord.
Men hans nyvalda livssituation hörs och gör att [I]Is a Woman[/I] ännu mer än tidigare blir bara hans skiva -- trots att studion tydligen huserat den sedvanliga kärnan av 8-9 personer.
Tony Crows svepande piano är det enda som tycks hålla den säregna stämman sällskap. Tillsammans är de inte bara skivans stomme -- utan dess början, mitt och hela essens.
Sångerna smyger fram lätt och tyst som ett par bara fötter på stora, trösklösa trägolv. Allt är inspelat live och instrumenten väntar tåligt ut Wagners välformulerade kontemplationer: självmord, skilsmässor, döden, kärleken, livet och respekt.
Det genomgående snarlika känsloläget och de nästan religiöst allmängiltiga ämnena han resonerar kring är ett medvetet val. All medryckande Muschle Shoals-soul, Nashville-country och låttitlar som [I]I Fucked Your Girlfriend[/I] och [I]The Man Who Loved Beer[/I] som vi vant oss vid som Wagner, är bortrationaliserade. En enda känslodimension ska utredas och exploateras så noggrant det bara är möjligt. För nu har han äntligen fått tid att tänka efter där ute på sin terrass. Fantisera fram fluffiga dagdrömmar och bearbeta sina innersta rädslor.
Skivbolag:
Artist:
