Damien Jurado fortsätter utmana våra föreställningar om honom. För även om Brothers and Sisters of the Eternal Sun är tänkt som en fortsättning på 2012 års album Maraqopa, något som avslöjas inte bara av låten Return to Maraqopa, så finns här lika mycket nytt och överraskande som alltid på hans skivor. De lätt obehagliga stämningarna av isolation och kvarlämnad fortsätter han tillsammans med producentgeniet Richard Swift att mana fram, men det får ta sig många nya udda uttryck.
Magic Number är klaustrofobisk blåsförstärkt sjuttiotalsgroove som hinner ramla isär och knytas ihop flera gånger på tre minuter, och än mer suggestiv är Silver Donna. Silver Timothy består av psykedeliska latinorytmer, Silver Joy är stilla americanavisa medan Silver Malcolm respektive Silver Katherine tar sig andra uttryck, alltid balanserande mellan det skeva och det självklart omedelbara.
För Damien Jurados melodikänsla som vanligt oantastlig, och även när han låter sin röst förvridas så att den nästan inte är uttolkningsbar i den dramatiska balladen Jericho Road - en av skivans mest omskakande stunder - är musikens skönhet likväl intakt. Och i avslutande Suns in Our Mind finns dessutom en munter och optimistisk lätthet, som öppnar för andra känslostämningar i framtiden (även om det måste erkännas att ljudupptagningen avslöjar hur någon ljudligt börjar snarka halvvägs genom låten).