På Skanstorget ligger restaurang Mestiza som, med sina sydamerikanska och spanska smaker, är en medelsvenssons våta dröm. Lokalen är liten, trång och i taket hänger korglampor som ger restaurangen en rustik känsla. Färgerna går i varma kulörer och olika vinsorter står prydligt uppradade längs väggarna. Trots att det bara är torsdag är Mestiza fullproppat med folk.
Mestiza drivs av tidigare Puta Madre-profiler och öppnade för ett år sedan. Restaurangen erbjuder pintxos, smårätter från nordöstra Spanien, och har även en utbytbar meny med mellanrätter. Personalen förklarar att två mellanrätter per person är lagom om en ska bli mätt.
Vi börjar med att ta in två pintxos som dekorativt står utplacerade på bardisken. Den ena med getost och anklever och den andra med manchego och lufttorkad skinka. Medan vi tar för oss blir vi föreslagna en tallrik med hemmaskuren iberico och vi kan inte motstå att tacka ja. Det visar sig vara ett bra beslut då skinkan smälter i munnen och får oss att blunda av njutfullhet. Även min pintxos med getost och anklever är otroligt god. Den känns enkel men genomtänkt.
När vi förlustat oss på entrérätterna beställer vi varsin mellanrätt. En långkokt oxsvans med gnocchi samt en rätt med räkor med en chokladreduktion och spetskål. Då det inte finns någon vinlista dricker vi två olika röda viner som vi blir rekommenderade. Maten ihop med vinet, den sköna atmosfären och trevlig personal utgör tillsammans det jag skulle kalla en perfekt torsdagskväll. I lokalen är det ett härligt sorl och personalen integrerar med gästerna på ett familjärt sätt. För en stund glömmer jag att januarislasket väntar utanför den lilla entrén och istället befinner jag mig på betydligt varmare breddgrader.
Vi avslutar kvällen med att dela på en dessert. Det blir färska bär under ett bränt marängtäcke som serveras på ett bakplåtspapper. Även desserten lever upp till våra förväntningar men det är ändå den varma maten som blir favorit.
Trots den vällagade och goda maten blir vi något förvånade när vi tar in notan. Vår middag landar på 1325 kronor vilket känns en aning saftigt med tanke på de relativt små rätterna vi blivit serverade. Det som genom hela middagen känts som en relativt lyxig kvarterskrog känns nu lite mer som en restaurang som försöker komma med i Guide Michelin. Priset drar ner mitt betyg från en sexa till en femma men kommer inte att hindra mig från att besöka Mestiza igen nästa gång spenderarbrallan är på. Är du på jakt efter ett mysigt afterwork-ställe eller en avslappnad miljö för din dejt håller dock Mestiza dig om ryggen även för en lite lägre summa, men skippa då ibericoskinkan.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 02, 2019.
