Nöjesguiden har varit i den populära turistorten New York och ätit världens första blödande vegetariska hamburgare.
Gudarna ska veta att jag inte är någon krogrecensent. Mina matvanor kan närmast beskrivas som "ganska äckliga" och större delen av mitt näringsinstag kommer från kyldisken på Ica Globen. Men när jag blir erbjuden att recensera hamburgare i New "Staden som aldrig sover" York är jag inte den som har självinsikt.
– Are you here for the burger? frågar kyparen på Momofuku Nishi.
När han säger "the burger" syftar han på restaurangens världsberömda "The impossible burger": En vegetarisk hamburgare som "blöder". ”Köttet” består av vete, kokosnötsolja och potatisprotein. Det innehåller samma molekyl som finns i växter och djur och som färgar blodet rött, köttet rosa och ger en traditionell kötthamburgare sin lätt metalliska smak. Burgaren lanserades tidigare i somras och Momofuku Nishi är den enda restaurangen i världen som serverar den. För att vara garanterad att få äta den måste man hänga på låset när restaurangen öppnar, eftersom de bara har "kött" så att det räcker till ett visst antal burgare om dagen. Och ja, jag är there for the burger.
Mitt första synintryck av hamburgaren är extrem besvikelse. Avsaknaden av sesamfrön är det enda som skiljer den från en svettig badhushamburgare. När jag tar första tuggan blir det värre. Mycket värre. Det är så illa att Momofuku Nishi borde gå ut med någon sorts offentlig ursäkt. Mumla om "miss i kommunikationen" och att "se över rutinerna".
Konsistensen påminner visserligen mer om kött än någon köttimitation jag någonsin smakat, men både saltgurksskivorna och tomatskivan är tjockare än själva biffen. Dessutom är hamburgarens botten helkaklad med saltgurka. Vi snackar inte en, två eller tre skivor. Vi snackar om en rekommenderad månadskonsumtion för en fullvuxen människa. Det är helt enkelt omöjligt att urskilja vad biffen egentligen smakar för all förbannad saltgurka (och kanske lite för att jag inte är någon krogrecensent). Det här är ingen hamburgare. Det är en fetischistisk hyllning till saltgurkan.