Polismördaren Ruth (Sandra Bullock) andas åter frisk luft. Hon är släppt villkorligt och kastas in i ett liv med riktigt ruttna villkor. På nätterna filear hon fisk och på dagarna snickrar hon kök för minimilön. Medan hon maler ner kroppen med tungt, fysiskt krävande arbete snurrar tankarna kring en och samma gnagande undran: hur har det gått för hennes yngre syster som lämnades ensam under alla år i fängelset?
The Unforgivable är en adaption av den brittiska, Yorkshire-baserade miniserien Ont Blod (2009) och det märks att filmen jobbar från tidigare existerande material. Filmen, som i stället utspelar sig i Seattle, är trots det raka upplägget fylld på förvecklingar i handlingen och konkurrerande agendor. Polissöner med biblisk syn på rättvisa och adoptivföräldrar övertygade om den yngre dotterns bästa ägnas tid samtidigt som Ruth gör allt för att få träffa sin syster. Det är lätt att tänka sig att berättelsen hade funkat bättre uppdelad i avsnitt för att hålla isär de många olika spåren.
Det är inte bara handlingen som flackar och byter riktning. Vill filmen vara ett drama eller en thriller? Ju mer av det förflutna som avslöjas, desto mer verkar svaret vara ingenting av dem. Regissör Nora Fingscheidt verkar snarare ha bestämt sig för att filmen i själva verket är en grekisk tragedi. Framåt slutet, alldeles för sent för att hinna landa och sjunka in, avslöjas bottenlöst sorgliga omständigheter. Det spretiga bli ännu spretigare och det kanske man, med välvilja, kan ha överseende med. Men med den sökta tragiken blir filmen på köpet manipulativ. Det är svårare att förlåta.
