Ruva

Oscar Söderman 09:00 24 Mar 2022

Villa, barn och Volvo. Allting är perfekt. Ytan är viktigast, skulle en defekt synas på bild går det lätt att retuschera bort. Mamma (Sophia Heikkilä) är influencer. Pappa, son och dotter tassar omkring för att inte rubba idyllen. Plötsligt kraschar en fågel genom vardagsrumsfönstret, den bräckliga kulissen går i kras. Influencermorsan tar kål på kråkan i ren hämndaktion. Hur skulle hon kunna veta att fågeln hade lagt ett ägg?

Finska Hanna Bergholms ångestframkallande långfilmsdebut berättas från dotter Tinjas perspektiv. Det är hon som ruvar ägget till kläckning. Fram kommer ett vanställt och hämndlystet fågelmonster som börjar terrorisera familjen.

Bergholm gör ett säkert jobb som jag tror lovar bättre filmer i framtiden. Trots sin smäckra speltid på 86 minuter känns dock skräckfilmen längre än den är. Det märks att Ruva är en billigare film än dess amerikanska motsvarigheter, men skarvarna är för det mesta väl dolda. Smink och den animatroniska fågeldockan är på ett bra vis grotesk och charmigt styltig. Aldrig blir man övertygad att det inte är en docka som våldgästar, men det gör inget. Siiri Solalinna som spelar unga Tinja är klockren, fasan i hennes ögon skärrar.

Ruva är snarare äcklig än läskig. Den stora frågan är vem filmen är till för? Sensmoralen känns i mångt och mycket för uppenbar för en vuxen publik, Bergholms film är knappast subtil. Samtidigt är den alldeles för motbjudande för den yngre publik som skulle ta åt sig av en berättelse med så lättolkat budskap.

Pahanhautoja
Genre: 
Skådespelare: 
Manus: 
Regi: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler filmrecensioner

Filmrecension: Belle

”Belles” intressanta premiss sjabblas bort i en tråkig ”Skönheten och odjuret”-pastisch. Oscar Söderman uttråkas av anime-veteranen Mamoru Hosoda senaste film.