Phone Booth

Ponera att du är en ganska vanlig, vagt otrevlig eller känslomässigt begränsad kille, som mitt under en vanlig arbetsdag sugs in i en kamp mot en kriminell sociopat. Ponera att du är utvald av galningen, kanske slumpvis, kanske för att något i din vardag ger en schysst parallell i manus till hans psykos. Då måste du först uppbåda övermanliga krafter, sedan komma i kontakt med dina känslor och till slut i kall vrede ta till våld och möjligen uppoffra dig själv. Det är [I]Die Hard[/I]-formatet, en ädel tradition om man gillar actionrullar. Men ändå. Efter bland annat varuhuset, flygplatsen, bussen ([I]Speed[/I]) och skeppet ([I]Speed 2[/I] och [I]Under Siege[/I]), var det helt nödvändigt att göra en minimalistversion? Hur såg pitchmötet ut egentligen? Vilken diet av kammarpjäser, dogmefilmer och ryskt grisheroin fick bolagscheferna att verkligen gå i gång på [I]Die Hard i en telefonkiosk[/I]? Colin Farrell är den slemmige strebern Stuart Shepard. Han har en kanske-flickvän (Katie Holmes), som han inte ringer från sin mobil utifall att hans fru (Radha Mitchell) skulle råka kolla igenom räkningen. Kiefer Sutherlands röst har ett snipergevär och problem med den universella bristen på respekt. Stuart ställer sig i en telefonkiosk, tar ett samtal och svarar fel. Och sedan står han där med den röda laserpluppen i pannan ungefär en timme, medan polis- och medieuppbådet växer och rösten i luren försöker tvinga honom att frivilligt lida för våra synder. I en actionfilm kan mening och djup lugnt kompenseras med helikoptrar och scener där hjälten springer ifrån en explosion mot kameran. Men det ryms inte i en telefonkiosk och då vore det ju bra om handlingen kunde symbolisera något allmängiltigt, vad som helst. Larry Cohens manus försöker introducera lite fumlig metafysik genom voice-over och det är faktiskt aldrig en bra idé. I Joel Schumachers regi förblir filmen slick men meningslös. Håller det? Ja, med nöd och näppe. Eftersom Farrells tolkning av en mänsklig skit är ren. Och för att filmen på sina åttioen minuter är sensationellt kort. Länge orkar man heller inte engagera sig.