Clueless

Det bästa med Clueless är dialogen och uttrycken. En snygg kille är en "Baldwin", en ful kille kallas "Barney" och "Betty" är en snygg tjej. Enkelt att förstå, om man inte är helt clueless. Korkad, alltså. Med klassiker som Häftigt drag i plugget och Titta han snackar-succéerna bakom sig ville regissören och manusförfattaren Amy Heckerling göra en film om en ung och stark tjej. Resultatet är bättre och roligare än vad man skulle kunna vänta sig. Efter överdoseringar av amerikansk Beverly Hills-moral och Baywatch-estetik hemma i TV-soffan är det skönt med något som faktiskt liknar en parodi på det unga och vackra folket. Baserad på, eller åtminstone med samma tematik som Jane Austens roman Emma följer vi den femtonåriga Chers (Alicia Silverstone - blondinen från Aerosmith-videorna) tillvaro i Beverly Hills. Hon är bortskämd och självupptagen, vilket inte hindrar att hon har ett gott hjärta och vill göra andra människor lyckliga -- särskilt om det gagnar henne själv. Visst finns det kritik att framföra mot denna bjärta komedi. Den är ytlig, larvig och överdriven. Unga kvinnor framställs som dumma och utseendefixerade. Men Clueless har en charm som smälter ner de flesta motargument, och mycket av det beror nog på att Alicia Silverstone konsekvent genom hela filmen behåller en upplyftande ironisk ton och mimik. Hon och hennes väninnor fungerar ungefär som en kvinnlig motpart till grabbarna i Wayne's world och Bill och Teds galna äventyr. Samma behagligt låga nivå på skämten, samma känsla för rätt musik - denna gången bl a Coolio, Cranberries och Supergrass.