Adam och Eva

admin-kollegorna 12:31 23 May 2000
Efter den sega långfilmsdebuten, En på miljonen, var naturligtvis förväntingarna på duon Holm & Herngrens senaste skapelse låga. När det dessutom framgick att käcka Gotlands-ambassadören Josefin Nilsson skulle göra huvudrollen bredvid det lismande leendets överguru, Björn Kjellman, kändes det som om allt allt utom en kalkon te sig som en framgång. Men, matchen är inte slut förrän bollen är rund, som Agne Jälevik skulle kunna ha sagt. Efter den braskande inledningen som, fullt medvetet från filmmakarnas sida, konkurrerar ut den värsta Hollywood-soppa vad gäller dramatisk sötsliskighet, följer nämligen en tempofylld och finurlig radda scener som raderar ut det inledande tvivlet. Intrigen är visserligen inget storverk. Kjellmans Adam har varit gift med Nilssons Eva i fyra år. Hon vill ha barn, han vänstrar och så går det som det går med merparten av svenska äktenskap. Men den spänst som man kan sakna i själva historien visar Holm & Herngren istället i formspråk och text där de effektivt nyttjar massmedias många olika uttrycksätt. En sekvens berättas genom en massivt underhållande reklamfilmsscen, en annan via en träffsäker parodi på de kommersiella kanalernas många Oprah Winfrey-kopior. Vanna Rosenberg är storartad i sitt korta inhopp i den sistnämnda scenen. Rosenberg är förresten inte det enda kända namnet i birollslistan. Holm & Herngren har nämligen samlat hela kompisgänget, vilket kan ge viss slagsida åt berättelsen. När Jonas Gardell, Eva Röse, Ulf Malmros, Kristian Luuk, Martina Haag, Sofia Eriksson och de andra mediavännerna dyker upp i mer eller mindre cameo-roller är det svårt att hålla isär fakta och fiktion (internhumorn är dock stundtals på hög nivå). Men det kanske är meningen; regissörerna är ju båda drygt 30 år, storstadsbor och vill, tydligt, inte helt skriva under på bilden om kärnfamiljen som den enda lyckade konstellationen, precis som Adam. Låt vara att den sistnämnde med större sannolikhet hamnar bakom gräsklipparen i förorten än framför TV-kameran.Adam & Eva har ytterligare en förtjänst i funktionen som tidsdokument. Likt Magnus Uggla en gång gjorde, sätter Holm & Herngren fingret på, och belyser, de fåniga företeelser som alla redan pratar om. Det rör sig om allt från dubbelmoralen i halvt kristna bröllop till karriärsinriktade pappor som tror att en pappamånad är tiden efter födseln då man ska vila ut sig på semester med polarna.Men precis som nämnde trubadurs verk är denna film ingen epokgörare. De få reflekterande avsnittet skojas snabbt över och det känns ibland som om regissörerna gapar över väl mycket, men sett som ett komiskt utsnitt av samtiden är detta såväl piggare och påhittigare än någon av de senare årens svenska komedier.Lägg därtill att Kjellman faktiskt är utmärkt som den manligt velige Adam och att Nilsson definitivt inte var så tokig hon heller.
Skådespelare: 
Regi: 

Fler filmrecensioner