Calle Wahlström har sett Alexandre Ajas första franskspråkiga (och syrefattiga) film.
Mathieu Amalric
Filmrecension: En officer och en spion
Calle Wahlström har sett Roman Polanskis nya film.
De gyllene åren
Stora känslor och fantastiskt skådespeleri, men till och med frankofilerna lär sucka åt stereotyperna i "De gyllene åren".
Mellan två höstarDet är väl målfoto på om den franske regissören Olivier Assayas är mest känd i Sverige för sina filmer eller för att han var en av tre intervjuare i en bok om Ingmar Bergman för en del år sedan. Bland filmerna vi eventuellt bör minnas hör väl i så fall den skruvade vampyrfilmen [I]Irma Vep[/I] eller möjligen den kvasiexistentiella [I]Paris vaknar[/I], för runt tio år sedan. Vad jag försöker säga ä |
Älska mig bort!
Det är när man får för sig att allting var bättre förr som filmer som Älska mig bort! behövs som mest. Det är i och för sig en film som skulle kunnat varit från förr, låt säga 70-talet, men den kommer alltså just nu i år. Den europeiska filmkonsten lever. I alla fall i Frankrike. Den kompromisslösa filmpolitiken som pla