Guy Ritchie

Filmrecension: Wrath of Man

"En mans vrede är inte att leka med är sensmoralen i Guy Ritchies återförening med den alltid stoiske Jason Statham efter sexton år isär (sedan Revolver)."

Sherlock Holmes

Jag vet inte om det är att Guy Ritchie gjort slut med Madonna och måste börja bevisa sig på andra sätt nu, men den här filmen är bra på ett sätt som bara ett hantverk med enorm omsorg och kärlek kan frambringa.

Swept Away

Han ville visa att han kunde regissera annat än buskiskomedier om brittiska gangsters (som [I]Snatch[/I]), hon ville ha revansch för pinsamma floppen [I]Det näst bästa[/I] - istället fick popkulturens power-par Madonna och Guy Ritchie se sig bli utpekade som loserpar så fort [I]Swept Away[/I] fått premiär. Och, faktiskt, filmen är precis så dålig som ryktet sagt. Storyn, om en överklassbitch och e

Snatch

När Guy Ritchie gjorde sin debutfilm [I]Lock Stock and Two Smoking Barrels[/I], för två år sedan, fick han uppenbarligen skrota ett antal idéer som inte fick plats i den filmen. För hur ska man annars förklara att engelsmannen nu kommer med en i det närmaste identisk film? Nä, inte samma story, men exakt samma form - en gangsterkomedi i högt uppdrivet tempo, med hårdkokt dialog, skruvad humor och

Lock, Stock and Two Smoking Barrels

Intrigen är inte så mycket att ödsla ord på: ett gäng småskojare blir efter ett ödesdigert pokerparti skyldig grannskapets överskurk 500 000 pund, och jagas sedan runt i Londons mindre fashionabla kvarter. Men det tindrar om resten av filmens beståndsdelar. Det kommer inte direkt som en chock att läsa att 29-åriga,