Svenska Akademien har hittat hem igen

2018 har inte varit det bästa för de Aderton. Desto bättre har det varit för reggaegruppen Svenska Akademien.

“Hej, det är Felicia från Nöjesguiden här.”
‒ Tjena, det är Sture Allen den yngre”, säger rösten på andra sidan luren som tillhör en av bandets frontfigurer Carl-Martin Vikingsson.  
Namnet Sture Allen Jr. är en blinkning till de Aderton vars namn det svenska sjumannabandet och smart och snille-klubben har gemensamt. 
‒ Vi fick ha krishantering i mindre skala när det var som mest kring “kulturprofilen” och Sara Danius, förklarar Sture, ‒ Jag fick till och med göra en intervju med Sydsvenskans kulturbilaga hur det kändes att heta Sture Allen den yngre nu när det visade sig att den äldre så uppenbart varit ganska off i de här frågorna. Trots att vi inte är purunga anses vi ju i alla fall vara fräscha i jämförelse med dem. Det är skönt att inte kännas sig som ett sådant “frimurar-trollmonster”. 

Från början var tanken med namnet ett sätt att ge det svenska folket ett annat sätt att se på kultur. De ville helt enkelt förnya synen på det som anses vara kultur. 
‒ Jag ville dra igång en grej där medlemmar, bestående av både producenter och rappare samt musiker, fick komma och gå som en crew-grej, likt Wu Tang Clan. 

Medlemmar har kommit och gått. Under en tid var de en trio men sedan mitten på 00-talet har gruppen varit densamma. 
‒ Det är samma personer som har tagit en hunka betalat för att stå på en scen i Örnsköldsvik som är med idag. 

I år är det fem år sedan de stod på scen tillsammans. Under fyra kvällar har de dock planerat att göra det igen, och det kan vi tacka Öland Roots för. 
‒ Öland Roots som firade femtonårsjubileum och ville ha oss på scen. Ivan, General Knas, öppnade för det och sedan visade det sig att alla andra också var på. 

‒ Det är en jävligt speciell känsla att spela med Svenska Akademien. Vi har ju gjort många hundra spelningar ihop så när vi står på scen tillsammans känner vi att vi kan varandra. Vi är väldigt samspelta trots ett par års pausande.
De två återstående spelningarna sker på  platser som Svenska Akademien anser vara väldigt speciella.
‒  Göteborg är en stad där vi fick rätt så bra tryck tidigt. I och med att vi har management osv i Göteborg blir det en slags hemmaplan. Det samma gäller Malmö. Flera av oss är från de krokarna.

Denna turnén har de valt att endast spela musik som är känd sedan tidigare, vilket har gett mersmak för ny musik. Sture förklarar att de är taggade på att låsa in sig någonstans och bara producera ny musik.  
Vi kan alltså förvänta oss ett nytt album? 
‒ Ja, nytt material i alla fall. I de här tiderna som är, är det fan inte helt fel att vara ett uttalat politiskt band men inte i en sån jätte snäv mening, förklarar Sture och beskriver ett tidigare samtal som han blev väldigt tagen av: 
‒ Jag träffade en person som sa att det skulle bli kul att se oss live igen för att man inte gick därifrån med en uppgivenhet utan mer en gemensam kämpaglöd om att göra skillnad. 

Den 28 september spelar Svenska Akademien på Pustervik, dagen efter är det Moriskan som gäller.