Att kritiker och konsumenter tycker olika är sedan gammalt, men på betygsaggregatorerna blir klyftan större än någonsin tidigare.
Smaken är som baken – en mänsklig kloaköppning. Det är min takeaway efter att ha klickat mig fram genom Rotten Tomatoes träskmarker. Rotten Tomatoes som i betygsaggregatorn som samlar upp mängder av tv-, film-, spel- och musikrecensioner, kokar ner kritikernas omdömen till ”bra” eller ”dåligt” och utifrån det räknar ut ett procentuellt snitt.
Hur sajter som dessa påverkar kulturindustrin har varit på tapeten tidigare. Inom dataspelsbranschen är det vanligt att medarbetarnas bonusar uteblir om spelet som de utvecklar inte uppnår ett tillräckligt högt snittbetyg. Och filmbolag som lanserar en film som de inte själva tror på skjuter fram publiceringsembargon för att biobesökarna inte ska hinna ta del av recensenternas sågningar före premiären. Nu när debatten om betygsaggregatorer blossar upp igen handlar det i stället om den eviga kampen mellan gott och ont: kritikernas von oben-tycke och allmänhetens obildade smak.
När ”Dödligt Vapen möter Sagan om Ringen”-rullen Bright hulkades upp som en seg hårboll på Netflix var kritikerna överens: det här var ren, oförfalskad skit. Fantasyfloppen där Will Smiths gatusmarta snut måste samarbeta med departementets första orchkonstapel har skramlat ihop det ynkliga godkäntgenomsnittet 27 procent på Rotten Tomatoes. Men till höger om proffstyckarnas siffra gapar folkets betyg: rungande 86 procent av dem anser att det är värt att se Will Smith säga saker som ”Fairy lives don't matter”.
Likaså ståtar en av förra årets sämsta tv-serier, sunkfesten Iron Fist, med ett skyhögt genomsnittsbetyg. Från publiken. 76 procent av sajtens användare tycker att det är en finfin serie, trots att bara 19 procent av recensenterna håller med dem.
Lagom självförhärligande brukar vi kritiker förklara dissonansen med att vi har en raffinerad gom som noterar nyanserna där andra går bet. Man kan också säga att vi tar oss an verken som produkter på löpande band, medan en tv-tittare eller biobesökare fattar ett aktivt beslut i samma ögonblick som hen påbörjar ett tv-avsnitt eller köper en biobiljett. Vattnet är grumlat från start.
En annan sanning är att användarbetyg i allt högre grad har blivit ett sätt att med hejdlös entusiasm eller gruvligt missnöje protestera mot tyckareliten. Om kritikernas vanligaste betyg är 3 av 5 drar sig användarna oftare åt skalans ytterligheter: det är antingen det bästa de har sett eller det i särklass sämsta. Få registrerar ett konto på betygssamlingssajten för att uttrycka sina halvljumna mjo-känslor.
Sannolikheten är större att de gör som användaren “Dominic G”. Belönar Bright med fem av fem möjliga stjärnor med förklaringen: ”There's a fucking dragon!”
Läs även: "En revolution måste göra ont"
