När Joss Whedon (filmskaparen bakom bl a The Avengers och Buffy) för örtitusende gången fick frågan om varför han alltid skriver ”starka kvinnliga rollfigurer” svarade han: ”För att ni fortfarande ställer den frågan."
Jag håller med Whedon om det absurda i att fokusera på varje välskriven kvinnlig rollfigur, istället för att ifrågasätta de som aldrig skriver bra rollfigurer för kvinnor. Det problematiska ligger dock inte i hur få som skapar och och skriver starka kvinnliga rollfigurer utan i hur vi laddar begreppet ”stark”. Vad är en stark rollfigur? Någon som är tuff, hård och självständig? Nja, då gör vi det för enkelt för oss. För mig är en stark kvinnlig rollfigur inte en rollfigur som blivit tillskriven egenskaper vi klassiskt finner i en hegemonisk maskulinitet, utan en mångfacetterad och intelligent person.
Här är filmer i sju kategorier som på ett eller annat sätt varit betydelsefulla för hur vi ser på och värderar roller som innehas av kvinnor (avgränsat tidsmässigt till den perioden då jag har existerat) – något som kan vara värt att ha i åtanke vid filmvisningar även i framtiden, när du ännu en gång tvingas se en kvinna förpassad till bihang för huvudrollsmannen.
1. Ninjafeministerna, exempel: Thelma & Louise
Ninjafeminism (eller cynismfeminism) är en inriktning inom film och litteratur, där de kvinnliga rollfigurerna använder våld för att hämnas på män som skadat dem. I Thelma & Louise (1991) beväpnar sig kvinnorna, spelade av Geena Davis och Susan Sarandon, med pistol. De hämnas genom att använda samma metod som deras förtryckare – våld. Nina Björk skriver i Under det rosa täcket: ”När kvinnor har en pistol istället för ett läppstift i handväskan vänds spelet ut och in, vänds hierarkier upp och ner: vem är det nu som är kung?"
På samma tema: Noomi Rapace som Lisbeth Salander i Millennium-filmerna och Uma Thurman som The Bride i Kill Bill-filmerna.
2. Unga, psykiskt sjuka kvinnor som i Girl, Interrupted
I Girl, Interrupted (1999) får vi följa en grupp unga kvinnor på ett mentalsjukhus, där Winona Ryder innehar huvudrollen och Whoopi Goldberg spelar gruppens omhändertagande, men stränga, vårdare Valerie Owens. Angelina Jolie spelar kvinnan Lisa som diagnosticerats som sociopat. Lisa ägnar sina dagar åt att manipulera kvinnorna omkring henne, hon är rebellisk, arg, elak, snäll och alldeles, alldeles underbar. För att citera Lisa: ”That is fucked up”. Jolie fick en rad olika priser för rollen, däribland en Academy Award för bästa biroll.
På samma tema: Kate Winslet som Clementine Kruczynski i Eternal Sunshine of the Spotless Mind (2004), Gwyneth Paltrow som Margot Tenenbaum i The Royal Tenenbaums (2001) och samtliga kvinnliga rollfigurer i filmen The Hours (2002).
3. Att krossa heteronormen, som i But I’m A Cheerleader
But I'm a Cheerleader (1999) är en genial satirisk film om heteronormativitet. Här får homosexuella tjejer åka på ”straightläger" för att lära sig att bli heterosexuella i ”fem enkla steg”. Filmen har inspirerats av en verklig händelse om att just ”omvända homosexuella” genom rehabilitering. Natasha Lyonne spelar huvudrollen Megan Bloomfield, vars föräldrar misstänker att hon är homosexuell. Nä, gud förbjude! Filmen driver med normer, sexualitet och identitet. Lite kitsch, mycket humor.
På samma tema: Saved! (2004) och G.B.F. (även i den är Natasha Lyonne med) från förra året.
4. Låt oss krossa cisnormen också, med Boys Don't Cry
Hillary Swank spelar transman i filmen Boys Don’t Cry (1999) som på ett smärtsamt sätt skildrar den vardag som många transpersoner upplever. Filmen baseras på en verklig händelse där transmannen Brandon Teena blev våldtagen och mördad av sina vänner efter att de fått reda på att han var transman.
Som många tidigare påpekat finns det ett representationsproblem med det faktum att ciskvinnor spelar transmän och att cismän spelar transkvinnor, som t ex när Jared Leto spelade transkvinnan Rayon i Dallas Buyers Club (2013). Hillary Swank vann en Oscar för bästa kvinnliga (ja, exakt) huvudroll för Boys Don’t Cry.
UPPDATERING: Denna punkt har kritiserats för att Hillary Swank ju spelar man och därmed inte platsar på en lista över kvinnoroller. Det mest rimliga hade förstås varit att ha med en icke-man som spelar transkvinna istället för en ciskvinna som spelar en transman. Detta är tyvärr fortfarande ovanligt i mainstreamfilm, varför jag valde att inkludera denna film för att kunna ta upp problematiken.
5. "There it goes, the last fuck I give" med Bridget Jones-karaktärer
Bridget Jones (2001) har lärt mig en och annan livsläxa. Som att det är okej att sänka prestationskraven och att tappa kontrollen. Det är okej att äta Ben & Jerrys, dricka vin och grina till en guilty pleasure-låt. Det är okej att ena stunden känna sig ful och fel, och i nästa stund känna sig helt flawless. Bridget Jones, som spelas av Renée Zellweger, gör fel val, gör rätt val, svär över sina val och går sedan vidare. Hon lyckas i sin kaotiska tillvaro ha ett ganska trevligt liv. Jag tycker fler borde leva efter mantrat: what would Bridget do?
På samma tema: Baby i Dirty Dancing (1987) och Elle Woods i Legally Blonde-filmerna.
6. Hit Girls!
Den senaste tiden har ninjafeministerna utvecklats från att vara hämndlystna till att bli lönnmördare. Filmen Hanna (2011) skildrar 15-åriga Hanna, spelad av Saoirse Ronan. Hon växer upp i norra Finland med sin far, som tränar henne till att bli lönnmördare.
På samma tema: Kick-Ass (2010), som är baserad på en serietidning med samma namn, porträtterar en liknande rollfigur, även hon är tränad av sin far. Chloë Grace Moretz spelar rollen Mindy McCready – mer känd som Hit-Girl. I filmerna spelas lönnmördarna av unga personer, närapå barn, vilket kan vara ett sätt att belysa makthierarkier i barn- versus vuxenvärlden, något Natalie Portman som Mathilda Lando i filmen Leon (1994) var tidig med att iscensätta. Även Mathilda blev skolad som lönnmördare av en fadersgestalt.
7. Inte-bara-superhjältinnan, här i X-Men
Inget har varit så poppis som superhjältefilmer den senaste tiden, som X-Men-filmerna, Guardians of the Galaxy (2014) och The Avengers (2012). Samtliga filmer innehåller välskrivna kvinnliga superhjältar. Halle Berrys Ororo Munroe, känd som Storm i X-Men, hör till favoritfigurerna. Hon leder gruppen, driver handlingen framåt, hon räddar och hon blir räddad. Som Storm säger: ”I am a woman, a mutant, a thief, an X-Men, a lover, a wife, a queen. I am all of these things. I am Storm, and for me, there are no such things as limits.”
Och vet ni, Wonder Woman kommer att medverka i kommande Batman vs Superman: Dawn of Justice och spelas av Gal Gadot. Nu väntar vi på att Wonder Woman ska få en egen film.
Michaela Larsson, även känd som Hej Blekk, bloggar på hej.blekk.se. Hon har tidigare listat de 20 smartaste svaren till allsköns jämställdister och 9 saker Alex Schulman kan göra för feminismen.
