Hej Blekk: "Hur lär vi män att de inte har rätt till hela världens döttrar?"

Protester mot våldtäktskulturen i Indien – och i världen.

”Förändras verkligen samhället bara för att man har gjort sig av med ett monster?”, frågar Satendra i dokumentären Indiens dotter som sändes i SVT på Internationella Kvinnodagen. Nej, säger Satendra. Nej, säger jag.

Satendra var vän med Jyoti Singh, en 23-årig indisk kvinna som 2012 våldtogs av sex män och avled till följd av de grymma handlingar männen utsatte henne för. I dokumentären Indiens dotter möter vi Singhs familj och vänner, de dömda våldtäktsmännen och deras försvarsadvokater, sakkunniga och experter.

Om det är något jag tycker att vi ska ta med oss efter att ha sett Indiens dotter är det att det här inte alls handlar om Indiens dotter. Det handlar om världens alla döttrar. Mäns våld mot kvinnor är ett globalt problem. Om vi distanserar oss till händelserna kommer vi aldrig tillrätta med grundproblemet. Därför måste vi erkänna att den kvinnosyn som finns i Indien även finns i Australien, i USA, i Frankrike och i Sverige. 

Slår vi på TV3 en vardagskväll är chansen stor att vi ser något av programmen Trolljägarna, Stalkers eller Mordet. Ser vi ett av programmen kanske vi känner att vi just bevittnat en ensam galning. Men om vi ser alla programmen i följd ser vi istället en tre timmar lång glasklar porträttering av problemet med den traditionella manliga könsrollen.

Varje dag anmäls 46 sexualbrott av kvinnor i Sverige. De flesta gånger har de skett inomhus, av en man som kvinnan känner. Bara en av sex anmälda våldtäkter leder till en fällande dom. Var tredje vecka mördas en kvinna i Sverige av en person hon haft en nära relation till.

Agneta Syrén, expert på stalkning, menar i Stalkers att t.ex. förföljelse handlar om att ha kontroll över en annan människa, för att därigenom få makt. Mäns våld mot kvinnor handlar därför om mäns makt över kvinnor.

Förutom makt handlar det om ”rättigheter”. Förra veckan publicerades en studie där resultatet visade att män i högre utsträckning har narcissistiska drag. De har studerat delar av narcissism som ledarskap och auktoritet, exhibitionism och känslor av vad man anser sig ha rätt till. Män känner, i högre utsträckning än kvinnor, att de har rätt till vissa privilegier. I Indiens dotter förklarar fängelsepsykologen Sandeep Govil att dömda våldtäktsmän ofta menar att det är deras ”rätt” att våldta. Män anser sig alltså ha rätt till sådant som inte rör dem själva, utan som rör kvinnor. Rätt att uttrycka sig (näthat), rätt till sex (våldtäkt), rätt till kontakt (stalkning).

I Mordet hör vi om när sjuttonåriga Malin 2009 blev våldtagen och mördad av sin jämnåriga manliga kompis, en man som förra året blev häktad för grov misshandel och våldtäkt av en annan tjej. När en näthatare konfronteras i Trolljägarna om varför han kallat Emma för en ”ful hora” säger han att det var något med hennes utseende som han ”störde sig på”. När ”Henrik” blir tillfrågad i Stalkers varför han inte lämnar Petra ifred säger han att han inte fått sitt avslut, att han har inte fått sitt svar.

Hans avslut, hans svar och hans rättigheter. Kombinationen av makt, kontroll och känslan av att ha rätt till saker utgör grundstommen i en traditionell manlig könsroll, och alla dessa tre bidrar till det globala problem som mäns våld mot kvinnor är. Hur kan vi lära män att de inte har rätt till hela världens döttrar? 

Satendra konstaterar att samhället inte förändras bara för att vi gör oss av med ett monster. Jag håller med. Ett ensamt monster som försvinner förändrar ingenting. Men om vi vågar se den traditionella manliga könsrollen som ett monster, och om vi vågar ta itu med den – ja, då kommer samhället att förändras i grunden.

Läs även: Hej Blekk om våldtäkts- och hederskultur på hemmaplan.