Egentligen heter hon Majli af Ekenstam men inom en snar framtid är det dags för hennes alter ego att få ta mer plats. Det handlar om projektet - CPL, eller Crazy Print Lady.
Men vi tar det från början, sedan sin examen från Textilhögskolan i Borås för tre år sedan har Majli af Ekenstam jobbat med såväl egen design som kläder och kostymer för scenkonst, reklam, dans och teater. Och så en hel del styling.
– Men det där går ofta hand i hand, för på sätt och vis stylar man ju alltid sina egna plagg. Men den senaste tiden har jag även gjort en del stylingjobb och det är ju roligt att få jobba på det sättet. Finna lösningar som inte ska hålla men som funkar bra på bild. Det blir ju på ett helt annat sätt när man jobbar med teatern, kläderna måste ju hålla på scenen.
Första mötet med teatern var under en praktik då Majli jobbade som assistent åt en kostymtecknare på Turteatern i Stockholm. Där var hon med och arbetade fram kostymerna till föreställningen Den svenska apans 100 röda drömmar som var baserad på Joakim Pirinens böcker.
– Pjäsen bygger på en satirisk serie och det var helt klart en galen pjäs. Jag trivdes väldigt bra med jobbet där och det var väl genom det arbetet som jag fastnade för den grejen. Jag gillade tanken på att man inte behöver jobba med produkter utan man kan jobba med upplevelser istället. Så sen samtidigt som jag gjorde mitt examensjobb så gjorde jag även kostymen till en scen i sommarspelet som Dramaten satte upp. Det var såklart väldigt stressigt men också väldigt roligt.
Men hur började hela designergrejen då? Har du alltid tänkt att det är detta jag ska bli?
– Nej absolut inte. Jag har aldrig tänkt att det är just mode jag ska hålla på med, men jag har ju alltid gillat att klippa och sy ihop saker. Sen fick jag min första symaskin i julklapp när jag var typ tio år. Jag blev jätteledsen för jag tyckte att det var astråkigt.
Va? Nej, varför fick du den då?
– För min mammas symaskin hade gått sönder och då tyckte hon att det var en jättebra idé att köpa en till mig. Men i långa loppet så var det ju en ganska bra present ändå för jag använde ju den och jag har fortfarande kvar den.
Men om vi återgår till den här printpersonen?
– Ja men det är ju på sätt och vis det jag alltid har hållit på med. När jag gjorde mitt exjobb så jobbade jag med digitala prints på tyg som jag vikt innan för att få en ytterligare dimension. Det blev som en digital och analog symbios. Så sedan dess har jag alltid jobbat med det och gjort olika saker, både för andra och för mig själv. Så jag har en del material som redan finns men som jag inte riktigt har klart för mig hur jag ska använda. Jag tycker att det är viktigt att ha med konsumtions- och miljöaspekten här. Jag vill liksom inte ägna mig åt någon sjuk massproduktion utan det måste funka på alla plan.
Hur då?
– Nä men kan man använda material som redan finns? Som den här tröjan tillexempel, det är en gammal hoodie som jag köpt på second hand där jag helt enkelt sytt på ett eget print.
Mer info om Majli och hennes projekt hittar du här.
Glöm inte att följa Nöjesguiden på Facebook.
