Levande tuppar, blivande Michelinkrogar och blodtörstiga cyklister. Nöjesguiden har tillbringat en helg i tulpanernas stad.
Jag stegar världsvant fram till hotellreceptionisten på Inntel Hotel mitt i kanalgyttrets Amsterdam och levererar med min väldigt svengelska dialekt ett alldeles för högljutt “hej”. Killen med namnskylten som det står Kenny på tittar skrämt upp med en blick som antyder att han utan problem skulle kunna släcka mitt liv med kulspetspennan som vilar mellan hans vitnande fingrar, om han så bara ville. Tack och lov samlar han sig mycket fortare än vad jag gör, och vi inleder incheckningsceremonin så hövligt vi kan båda två. Lobbyn och resterande delar av bottenplanet är under renovering, men lyckligtvis informerar en skylt oss om att arbetet bara kommer att pågå under vardagar, och nu är det helg.
Tove Styrke är bokad som förband till Katy Perry i Amsterdam samma helg, bara ett par kvarter från hotellet, och i ett försök att lätta upp situationen ytterligare försöker jag förklara att hon inte bara också är från Sverige utan att hon också är intervjuad i senaste numret av Nöjesguiden. Som jag av en händelse även håller i min hand.
– So you know her? Frågar han.
– Actually no, but…svarar jag samtidigt som jag ser hur hans redan döende intressesmurf sätter sig på första bästa tåg till dödskliniken i Schweiz. Jag tar emot nyckelkortet och skyndar mig upp på rummet.
Jag befinner mig i Amsterdam och det finns en förklaring till mitt beteende. På vägen från flygplatsen har jag brottats med fredagsfirande Amsterdambor på konstant plingande cyklar, en miljon turister och inte minst halva Europas svensexor och möhippor. Precis som förra gången jag var här, för cirka fem år sedan i mars månad, fullkomligt invaderas staden av denna typ av sällskap så man skulle ändå kunna tycka att jag borde ha varit förberedd på detta. Men inte desto mindre börjar hjärtat slå dubbelslag vid åsynen av klungor med britter i likadana tröjor tryckta med snuskiga budskap. Den gången var det svinkallt och jag var tvungen att köpa en extra jacka som jag bar ovanpå min vanliga jacka. Ändå frös jag likt barnen på Frostmofjället. Nu är det strålande sol, dryga tjugo grader varmt och klart med inslag av sötdoftande moln. Med andra ord helt perfekt väder för att parkera mig på en uteservering i väntan på mitt resesällskap.
Jag väljer bryggpuben Arendsnest som stoltserar med över 50 holländska bärs på fat, och dessutom har ett läge precis vid en av kanalbroarna. Det är inte svårt att hitta ett bra vattenhål för eftermiddagsfika vid någon av Amsterdams, men här känns det som att jag har prickat in ett av de bättre då svensexorna lyser med sin frånvaro. Jag passar på att gå igenom listan med tips på krogar och barer från vänner och bekanta, och konstaterar nöjt att en hel del har hänt under det halva decennium jag har varit borta från staden.
Efter att ha mött upp mitt resesällskap inleder vi kvällen med middag på ett av nytillskotten i form av restaurang Breda. Restaurangen är formidabla Guts & Glory’s systerkrog, och förväntningarna är således höga. Det visar sig inte vara några problem för krogen att uppfylla dessa, då de levererar en femrättersmeny i princip värd en stjärna i Guide Michelin. Redan vid vår ankomst var krogen proppfull, och då det inte avtar hänvisas vi snällt till baren efter vår sittning, vilket känns som en signal att det är dags att upptäcka vidare.
Mina bartendervänner hemma i Stockholm har bland annat tipsat om Fiejo, och när jag googlade stället fick jag bilden av ett gäng sköna snubbar som bestämt sig för att starta en bar tillsammans. Det visar sig stämma på pricken. Även här är det fullt av människor men det går relativt snabbt att få sig en Vesper och kvällen är igång på riktigt.
Vi bestämmer oss för att ta ytterligare en cocktail på The Flying Dutchman, som delar ingång med Supper Club vars inträde kräver gästlista. För att göra det enkelt för oss slänger jag iväg ett mail via deras hemsida, och två minuter senare plingar det till i mobilen.
– Sure!
När vi kommer dit förstår vi entusiasmen i svaret då vi med undantag för en tjomme i foträta skor och ryggsäck är ensamma i kön. Vi blir snabbt insläppta och smiter direkt till vänster in till The Flying Dutchman. Här serveras sittande cocktails till tonerna av The Aveners senaste skiva. Tjejen bakom baren förklarar glatt att det “blir enklast så, och inte så hetsigt men någon som ska hålla på och byta låtar hela tiden”. Jag förstår precis vad hon menar.
En ettrig röst i mitt huvud menar emellertid att jag borde gå upp till klubben för ett studiebesök, om inte annat för reportagets skull, och till slut ökar den så pass mycket i volym att vi gör slag i saken. Det borde vi aldrig har gjort. Här möts vi av lila diskoljus och en dj som spelar hits från två diskanthögtalare helt utan bas. Lokalen är förvisso fin i sig, men inredd som en blandning av Kallis och skoldansen i högstadiet. Det står vita sängar uppradade längs väggarna i ett försöka att utstråla någon form av hedonism, samtidigt som salladsbuffévagnen är slarvigt täckt av en pappersduk. I baren serveras varm Heineken, och till “Vip-balkongen” där fyra personer står och lökar krävs ett extra armband. Vi går.
Kvällen avslutas på Tales and Spirits, som trots minst 30-gradig värme i lokalen är så fullsatt att vi får vänta en kvart utanför på bord. Baren ligger på krypavstånd från vårt hotell, så efter en vända känns det värt att kasta in handduken och avsluta på topp.
Lördagen rivstartar vi med en frukost på G’s - A Nice Place. Precis som namnet antyder ÄR det ett riktigt nice ställe som erbjuder comfort food i form av våfflor med friterad kyckling och ett otal varianter av Bloody Mary. Det ligger också lämpligt nog i krokarna kring de nio gatorna, som är kända för sitt utbud av puttinuttiga butiker. Området är således utmärkt för en lördagspromenad i maklig takt. Vi shoppar både skandinaviskt mode och, ja faktiskt nästan bara skandinaviskt mode. Därefter styr vi stegen vidare genom Jordaan och till Foodhallen som inte bara erbjuder restauranger och butiker, utan också har en nice pool i anslutning till baren Kanarie Club förlagd i ena änden av den stora hangaren. Ett perfekt stopp i ett nära 28-gradigt Amsterdam och vi tillåter kroppstemperaturen gå under djenguefebernivå. Här och nu känner jag att det inte hade suttit fel med en heldag till i Amsterdam.
På kvällen tar vi gratisfärjan från centralen över till Amsterdam Noord. Ett område som under ett antal år befunnit sig i gentrifieringens pubertet, och nu börjat växa i sin nya kropp. Jämfört med kanalområdet i city är luften en aning lättare att andas, det fläktar svalt och tempot är något lägre – vilket passar oss utmärkt efter en hel dag inne i vimlet.
Vårt första stopp blir på hantverksbryggeriet Oidipus, som är inrymt i ett gammalt garage på en parkeringsplats och identitetsmässigt känns mer Berlin än Berlin självt. Vi sveper några hantverksöl och snacksar på korvar gjorda på samma öl. Icke desto mindre trevligt är det på restaurang Stork precis runt hörnet, som har en brygga varifrån man har en perfekt vy över stadslinjen. Här byts korvarna mot ostron, och ölen mot skumpa.
Middagen har vi sedan bokat på den spektakulära restaurangen Hotel de Goudfazant som är läckert inrymd i en gammal bilmek. Restaurangen är spartanskt inredd, och det spelas ingen musik, men stämningen är likväl på topp med samtal som fyller lokalen med liv. Det blir inte mindre livligt då vi upptäcker att sällskapet bredvid har med sig en levande tupp till bordet. Tuppen, som visar sig heta Pierre, spatserar självsäkert runt på deras bord och förser sig av brödet. Ingen i personalen verkar bry sig nämnvärt och när jag lagom till varmrätten frågar om jag får ta en bild på Pierre lyfter hans matte upp honom på min axel och jag tackar min lyckliga stjärna för att jag inte beställde kyckling. Menyn är för övrigt fransk.
När vi har tagit avsked av Pierre, hans övriga sällskap inklusive hund samt personalen på Goudfazant avslutar vi kvällen runt hörnet på Coba som är minst lika varmt som under gårdagskvällens besök på Tales & Spirits. Om det är ett försök att få oss att gå hem är det effektivt, för vi blir snäppet för trötta för att orka tränga oss in på nattklubben Depot precis bredvid. Dessutom går söndagens flight hem något för tidigt.
Morgonen efter vaknar jag dock av ett pling i mobilen. Flyget är inställt. Min önskan från dagen innan är uppfylld och vi beslutar oss för att sova ytterligare ett par timmar för att samla krafter inför ytterligare en hel dag på stan. Denna går en aning mindre i matens, och mer i kulturens tecken. Vi hinner med att avlägga ett väl värt besök på Rijksmuseum som visar sista vändan av utställningen High Society samt kolla in köerna utanför Heinekenbryggeriet – en sevärdhet nästan lika värd som turistrundan i sig. Vi hinner också med såväl en tidig middag på Happy Happy Joy Joy samt ett par ytterligare obligatoriska turiststopp vid Anne Franks hus och några av ölsjappen vid kanalen innan det slutligen är dags att sätta p för denna gång. Det kommer inte att ta fem år igen innan jag åker tillbaka.
NÅGONTING ATT ÄTA
Breda
Singel 210, breda-amsterdam.com
Guts & Glorys systerrestaurang är minst lika bra som föregångaren. Stjärnvarning på denna, men boka bord.
Hotel de Goudfazant
Aambeeldstraat 10h, hoteldegoudfazant.nl
Lika mycket värt ett visuellt besök som gastronomiskt.
Gs - A Really Nice Place
Goudsbloemstraat 91, reallyniceplace.com
Amsterdams goffigaste frukostställe gör skäl för sitt namn.
NÅGONTING ATT DRICKA
Feijoa
Vijzelstraat 39, feijoaamsterdam.com
Indonesiskt inspirerad cocktailbar nära blomstermarknaden.
Tales & Spirits
Lijnbaanssteeg 5-7, talesandspirits.com
Konceptuell drickbar precis i turistkvarteren nära centralen.
House Bar
Nieuwezijds Voorburgwal 5, housebaramsterdam.com
I anslutning till Hotel DeWitt huserar ett gäng norska mixologer som vet hur en drink ska skakas.
HÄR BOR DU
Inntel Hotel
Nieuwezijds Kolk 1, inntelhotelsamsterdamcentre.nl
Prisvärt boende mitt i smeten med nära till exakt allt Amsterdam har att erbjuda.
Sir Adam
Overhoeksplein 7, sirhotels.com/adam
Vackert beläget nära färjeläget i Amsterdam Noord. Missa inte slänggungan på taket.
Hoxton Hotel
Herengracht 255, thehoxton.com
Är din plånbok något för tung finns det inte ett mycket finare läge än Hoxton. Hotellet är inte direkt fult i sig heller.
SÅ ÅKER DU HIT
SAS
Flera avgångar dagligen från både Arlanda och Kastrup.
KLM
Dagliga direktflyg från Arlanda, Landvetter, Kastrup, Linköping och Växjö.
TÅG
Ett klimatvänligare alternativ, och befinner du dig i södra Sverige tar resan inte många fler timmar allt som allt. Även om du anländer med flyg är tåget att rekommendera till centrum då taxi är pissdyrt.
