Will McAvoy är den klassiska tv-reportern som aldrig tagit ställning. I en tid bestående av Mahers och O'Reillys har nyhetsrapporteringen blivit närmast bipolär. Antingen är det konservativt eller liberalt, böghatande eller talibanälskande. Det är ett medieklimat där det inte får plats för objektiva Walter Cronkite-karaktärer. Ett klimat där sanningen alltid är underställd en bra spinn med en snygg punchline. I en paneldiskussion blir det uppenbart att Will McAvoy är dinosaurien i rummet – en utdöende art. Det är när en i publiken ber honom att i en mening förklara varför USA är det bästa landet i världen som allt brister. För första gången i sitt yrkesverksamma liv drar Will McAvoy ett streck i sanden: hit men inte längre. Eller: Fuck this! Vad som följer är ett eldtal som är pretentiöst, patetiskt och stundtals alldeles lysande.
Aaron Sorkins The Newsroom handlar inte om hur en nyhetsredaktion fungerar utan hur Aaron Sorkin tycker att de borde fungera. Liksom alla tv-program som har Sorkin skrivet på pannan handlar det om yrkesromantik. På samma sätt som Vita huset romantiserade varenda millimeter som har med det politiska rummet är The Newsroom en väldigt stiliserad och överdramatiserad hyperversion av allt som händer på en nyhetsredaktion. Här finns ingen missbelåten lokalortsbefolkning som surar över hål i vägarna, det här är supernyheter: BP, Fukushima och den arabiska våren. Då The Newsroom tar sin början våren 2010 kan Sorkin arbeta med riktiga nyheter vilket ger serien en annan relevans än om den hade existerat i ett helt fiktivt universum.
Trots att The Newsroom nästan uteslutande utspelar sig i det öppna kontorslandskapet som är redaktionen lyckas den förmedla något större. Som om vi befinner oss överallt hela tiden. Som om tv-rummet är kommandobryggan för hela den civiliserade världen. Och i rollen som informationsålderns Captain James Tiberius Kirk är Jeff Daniels briljant. Han liksom alla andra använder ord som om de vore svärd och dialogerna är som välkoreograferade dueller där varenda replik måste pareras. Stundtals blir det parodiskt när varenda uttalat ord har kalibrerats i Sorkin-maskinen. Och när Sorkinismerna blir för överväldigande känns rollerna mer som fordon för kvicka fraser än tredimensionella karaktärer.
Men när dialogmaskinen fungerar får The Newsroom manusförfattande att framstå som en OS-gren. Till exempel när murvlarnas jobbsnack glider in på det privata eftersom de inte kan separera det ena från det andra. Eller ännu hellre när Will McAvoy tar tillfället i akt och demonterar ärke-konservativa republikaners argument till atomer. Korkade atomer.
I stunderna där The Newsroom lyfter tar det taket med sig.
Premiär den 9 september på C More Series.
