Kontorsslaveri vid världens ände.
Vad skulle du göra om du fick veta att världen går under om sju månader? Fallskärmshoppa från närmsta höghus eller gå loss fullständigt i en hedonistisk backanal? Carol Kohl har en annan definition av att carpa alla diems. I stället för att röka crack och tjuvkoppla en monstertruck betalar hon räkningar, tvättar kläder och besöker den lokala snabbmatsrestaurangens övergivna lokaler för att i sin ensamhet längta tillbaka till en tid definerad av lönejobb och vardagsritualer.
När Carol kommer över ett märkligt kontor som inte har övergivits, utan tvärtom befolkats av nitiska kontorsråttor, hittar hon sin plats i domedagstillvaron. Genom att fylla i excelrutor med kryptiska värden och kopiera upp dokument lever hon sitt bästa liv. Men vad är det egentligen för arbete de utför på kontoret? Ingen tycks veta.
Carol & The End of the World är vad som skulle hända om någon blandade ut Lars von Triers Melancholia med en inverterad version av Mike Judges Office Space där kontorsslavarna faktiskt trivs med tillvaron. Humorn gör sällan några tunga lyft, det är i stället en meditation över livets meningslösheter där den anstormande Kepler-planeten hänger som ett damoklessvärd på natthimlen. Och en stilla påminnelse om att det som inte betyder något för dig kanske betyder allt för någon annan.
