Förlösande humor om oförlösta och talanglösa komiker.
Julie undrar hur det kan komma sig att hon som skriver så roliga recaps av tv-program aldrig har blivit tillfrågad att skriva manus till ett. I samma andetag sätter hon premissen för Difficult People: oförlösta kulturarbetare som har ambitioner, men saknar talangen som krävs för att uppnå dem.
Julie är en frustrerad skribent som skriver elaka recaps om usla tv-serier och twittrar om vilka kändisbarn som R Kelly borde pissa på härnäst. Hennes bäste vän, Billy, är en självupptagen komiker som försörjer sig hjälpligt som världens sämste cafépersonal. Båda är oförverkligade, missunnsamma och svåra människor att ha att göra med.
När Julie twittrar “I can’t wait for Blue Ivy to be old enough for R Kelly to piss on her” förväntar hon sig favs och retweets i mängder. Men när folk hänger upp sig på oväsentliga bagateller och inte inser hennes komiska finess blir hon provocerad och raderar tweeten. Hur vågar de bli arga på henne? Hon borde bli arg på dem för att de är töntar!
Difficult People utmanar föreställningen om den sympatiska protagonisten. Julie och Billy är bittra små egomonster som saknar självinsikt. Att de har missat framgångståget beror lika mycket på bristfälligt kontaktnät som på obefintlig begåvning.
Serien har av oklara anledningar jämförts med Seinfeld. Själv ser jag snarare en Falling Down för kulturarbetare som slår hål på världen med obscena tweets. I en era belamrad av självhjälpsböcker, motivationscoacher och vidriga carpe diem-tavlor är det underbart att se Julie och Billy kaskadspy galla över sin omgivning. För att handla om oförlösta människor är Difficult People oväntat förlösande.
Difficult Peoples första säsong finns tillgänglig på HBO Nordic.
Difficult People
TV-kanal:
Stad:
Skådespelare:
Regi: