Jamen herregud, om de nu har hängt ihop ända sedan förskolan borde de väl haft tid att hitta på ett bättre bandnamn?
När Romy Madley Croft, som tillsammans med Oliver Sim sjunger i bandet, förklarar det med att “I like X's, I really like X's… X is a really nice symbol” blir det tydligt att man inte ska förvänta sig några Nobelpris-innovationer från Londonkvartetten som inspirerats av The Kills och Velvet Underground och som beskriver sina textteman som ”solen, månen och stjärnorna”. Nu är ju inte varken dumhet eller förutsägbarhet dåliga egenskaper i rock’n’roll. Och även om spelad dumhet från folk smartare än du tror, typ The Ramones, definitivt är bättre än motsatsen har The XX ändå något mycket attraktivt i sin lagom avskalade, lagom traditionsbundna och samtidigt lagom moderna pop med snygg pojke/flicka-sång. Räkna med att England kommer att slänga Mercury-prize-nomineringar och liknande efter dem, och räkna med att det ger ett visst eko även här.
Skivbolag:
Artist: