Tomas Andersson Wij arbetar i en tradition av vemodig svensk trubadurpop som rymmer såväl John Holm och Olle Ljungström som Ulf Lundell och till och med Hansson de Wolfe United. En tradition där texterna är personliga och innerliga, och ofta viktigare än musiken. Tomas litterära och journalistiska erfarenhet (han har bland annat skrivit i Nöjesguiden och varit redaktör för två kristna antologier) lyser igenom, och hans poetiska försök blir mindre valhänta än många av hans genrekollegors.
Texterna på Ett slag för dig är mycket privata. Vi får en inblick i Tomas Andersson Wijs vemodiga själsliv och i hans personliga gudstro. Världen är en kuliss till hans grubblerier - ett vemodigt Bullerbyn i solnedgången, en värld där frisörerna sopar sina golv och ser på när människor tar tunnelbanan hem till ensamheten. Landet vi föddes i kom på singel i våras, och känns fortfarande som ett av de textmässigt mer angelägna ögonblicken på skivan. Det är ett av de få tillfällen där Tomas Andersson Wij vänder blicken utåt och betraktar sin omgivning. "och i Rosengård brinner ett dagis som mobben har viskat om - inga jävla bongos i våran sång. Det här är landet vi föddes i."
Tomas Andersson Wij strävar inte efter att skapa modern musik. Bland de uppenbara musikaliska associationerna lyser Ulf Lundell starkt. Arrangemangen är svåra att skilja från svenska Freda' eller U2 under deras åttiotalsperiod. Jag har en känsla av att Tomas Andersson Wij inte alls misstycker sådana jämförelser, utan tvärtom känner stolthet över att ha lyckats skapa ett ljud som är så likt förebildernas. För var och en som tycker att U2 blev för moderna och musikaliskt experimenterande på Joshua Tree finns nu äntligen ett alternativ.
Ett slag för dig är ingen oäven skiva. För Tomas Andersson Wij och för många Ulf Lundell-anhängare är den säkert till och med en viktig skiva. Men den är privat, både textmässigt och musikaliskt. Därför är den inte angelägen för mig, för den som inte delar hans tro eller hans vemod, eller för den som söker modern musik.
