Leonard Cohen – Old Ideas

Patrik Forshage 00:31 27 Jan 2012

”I’d like to speak to Leonard, he’s a sportsman and shepherd, he’s a lazy bastard living in a suit”

Så inleder den nu 77-årige sångaren sitt första album på åtta år, och så förstärker han myten om att det där med musik är något Leonard Cohen närmar sig artigt men en smula motvilligt numera. Det har blivit en accepterad sanning att enda anledningen till att han iklädd hatt och oklanderlig dubbelknäppt kostym reser varv efter varv runt jorden för att charmera med sin röst, sina visor och sin elegans är att någon jäkla manager blåste honom på pensionsbesparingarna. Men man kan anföra en hel del invändningar mot den bilden.

Om Leonard Cohen vore ens hälften så lat som man kan unna en legend i hans ålder skulle han lugnt kunna tjäna ihop till ett gott liv genom att vila mot gamla lagrar. Om han bara sjöng sina So Long, Marianne, Bird on A Wire och Hallelujah någon gång om året i Las Vegas, Paris, Monte Carlo och Abu Dhabi så skulle ha lätt få ihop till en bekväm tillvaro med Retsina i solskenet resten av sitt liv. Han hade inte behövt skriva tio nya sånger, lika övertygande som någonsin under senare decennier såväl i harmonier som i poesi. Han hade inte behövt lufta sin karaktäristiska baryton, som djupnat alltmer med åren och som även om den knarrar ibland inte har förlorat ett uns av sin auktoritet. Han hade inte behövt kalla in änglaröster från hela sin karriär, såväl Jennifer Warnes som Sharon Robinson och The Webb Sisters, eller excellera i den sortens enkla men effektiva porta-sound som han utvecklade till perfektion på I’m Your Man. Han hade inte behövt samarbeta med en massa producenter han tyckte var intressanta, allt från Madonna-producenten Patrick Leonard till den gamle Fugs-anarkisten Ed Sanders.

Men allt det gör han, och han gör det så övertygande att det framkallar rysningar utmed ryggraden medan han blickar tillbaka på sitt liv, filosoferar om Gud och om Kärleken, och nyktert tittar framåt på vad som väntar. ”I’ve got no future, I know my days are few”.

Efter Old Ideas ska vi med största sannolikhet inte förvänta oss ytterligare mera ny musik från Leonard Cohen. Istället applåderar vi en storslagen och mycket värdig sorti. 

Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner

Houman Sebghati – Skuldsaneringen

Det senaste året har den gamla generationens svenska rappare försökt hänga på och pånyttföda sina egna sedan länge döda karriärer genom den nya explosionen av svensk hiphop. Exempelvis Linda Pira, Stress eller Lilla Namo. Men Houman Sebghati tillhör inte den gamla generationen, han är mycket äldre än så. Och Sebghati försöker inte hänga på någonting nytt, snarare tvärtom. 

Franska trion - Är det konstigt?

Franska trions elfte album Är det konstigt? kan inte få annat än högsta betyg. Trion är också aktuell som ett av husbanden i årets säsong av På spåret och frontas av pianisten, sångaren och poeten Matti Ollikainen.

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!