Häromdagen offentliggjordes nomineringarna till Swedish Hit Music Awards. Musikkanalen ZTV ligger bakom galan och det är något av deras förtjänst att låtar av José González, The Concretes, The Knife och Moneybrother kan kallas för hits. Ställ dessa artister bredvid några av de utländska band som nominerats - Evanescence, The Rasmus, Christina Aguilera - och det ser väldigt konstigt ut. Nyp dig sen i armen när du läser att José González-singeln [I]Crosses[/I] legat på svenska hitlistan i drygt 15 veckor. Det är sannerligen ett udda musikklimat vi lever i då en göteborgare med akustisk gitarr och vän stämma kan hamna på försäljningslistor bredvid en halmstadskille med akustisk gitarr och botox-panna. Okej, José kommer aldrig sälja några trippel-platina, men bara att han figurerar däruppe ger den tröstlöse hopp.
Det finns många José-moments det här året, men hans spelning på Stora dansbanan i Hultsfred måste vara ett av de finaste. Ensam på scen med sin gitarr som såg ut som en sån där hela klassen fick plonka på under musiklektionerna, den billigaste sorten. Josés plonkande kan dock inte härledas till en sådan musiklektion. På samma gång avskalat och avancerat. Därifrån är det inte långt till vad som nu är hans debutalbum [I]Veneer[/I]. Helt och hållet inspelat i lägenheten i Göteborg med José i ensamt majestät. Vi kan diskutera förlagorna Nick Drake, Tim Hardin och Severin Browne hur länge som helst, men gjorde någon av dessa ett helt album endast på akustisk gitarr? Okej, en trumpet, detta typiska göteborgsinstrument, smyger sig in i de sista skälvande sekunderna på avslutande [I]Broken Arrows[/I], men det är också allt. [I]Veneer[/I] är elva förkrossande sånger, en dryg halvtimme dysterhet med José och hans gitarr. Tänk om fler kunde förstå att det inte krävs mer än så.Skivbolag:
Artist:
