Be realistic, demand the impossible! Orden sprayades över en husvägg under studentrevoltens Paris år 1968. För Jenny Wilson finns inte bara paralleller till de upplopp som utspelat sig under senare år utan också till det kaos som ägt rum i hennes kropp. Efter att ha diagnostiseras med bröstcancer och ha blivit friskförklarad kom sjukdomen tillbaka, hon tvingades kräva det omöjliga. Albumet är inspelat i omgångar och man skulle kunna tro att genomleva en dödlig sjukdom inte bara en, utan två, gånger skulle ha tagit musten ur de allra flesta. Men Wilson har sett vad som är viktigt och kanaliserar det i kreativt vredesmod. Demand the Impossible! är ett personligt, men högst politiskt album. Wilson beskriver det själv som en hyllning till upploppen, överlevnaden och kampen. Här blandas spoken word, psykotisk blockflöjt och en arsenal av synthar med ljudet av gatan. Med Wilson i rollen som poet, magiker och agitator får pretentionerna löpa fritt. Det är modigt och träffar mitt i prick med ett album som är lika rasande som organiskt.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 09, 2013.
