Imperial State Electric - Reptile Brain Music

Patrik Forshage 00:00 30 Nov 2013

Att påstå att Imperial State Electrics tredje album skulle vara en av Nicke Anderssons bästa skivor någonsin känns förstås vågat, med tanke på den katalog han hunnit bygga upp med bland andra Entombed, The Hellacopters och The Solution under åren. Men det måste ändå sägas, och en väsentlig orsak till det är att det är en skiva fylld av musik som säger emot albumtiteln. 

Reptile Brain Music signalerar instinkt snarare än intellekt, men den här skivans tolv låtar är allihop påfallande smarta. Det är stundtals stenhårt, javisst, men snarare än dumkonfrontativ och aggressivt  gåpåig är Imperial State Electrics rock’n’roll full av snygga harmonier och finessrika attraktiva arrangemang. "Popigt" skulle man kunna kalla det om det inte riskerade att tas emot som en invändning av renläriga rockers, men om man menar på samma sätt som hos band som Blue Öyster Cult, Thin Lizzy och Cheap Trick är det förhoppningsvis inte lika provocerande. Torra stompiga glamrocktrummor i More Than Enough Of Your Love bidrar till The Sweet-associationer, och givetvis går även Kiss inflytande att spåra, särskilt i långsammare Dead Things. När bandets basist Dolf de Borst, också i The Datsuns, tar över leadsången i titellåten påminner det om hur Alice Cooper kunde låta under sitt orättvist bespottade tidiga 80-tal.  

Men låt dig inte för den skull luras att tro att Reptile Brain Music är ett skiva full av rocktravestier. Inte alls. Nicke Andersson är en för stark låtskrivare för att fastna i sådant, och med ett gediget band har han gjort ett distinkt tidlös rock’n’roll precis så bra som man inte vågade hoppas att den längre kunde göras.

Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner

The Next Step

Jag har aldrig gjort något hiphop-relaterat i LosAngeles. Även om jag försökte med att börja på något av de få ställen jagkänner till, vet jag att det är hopplöst att på egen hand ta sig vidare ochhitta något riktigt häftigt. Samma sak gäller för Los Angeles inföddahiphoppare, i synnerhet de som saknar bil. Då är det in

To the Center

Det är såna här plattor som påminner om insikten att manalltid kommer att vara en styvnackad älskare av stenhård rock. Upprymdhetenoch glädjen när man inser att ännu ett band hittat alla nycklarna som krävsför att kunna spela in en stenhård rockplatta är helt grym. Att Nebulasuttit på känslan för hur man skriver coola h

Only God Can Judge Me

Master P är den amerikanska drömmen personifierad.Uppväxt med sina farföräldrar i New Orleans under sedvanligt sunkigaförhållanden jobbade han sig sakta men säkert uppåt här i världen.1990startade han sitt skivbolag No Limit Records och i dag äger han, utöverskivbolaget, No Limit Clothing, No Limit Films, No Limit Toys och AdvantageTravels. Han producerar och regisserar sina egna filmer, är dessut

Chant Down Babylon

Det finns någonting läskigt över att spela in låtar medredan döda artister. När den svenska rapparen Deetah släppte sin debutskivapratades det mycket om att hon tidigare rappat med Tupac och NotoriousB.I.G. Det nämndes aldrig att det skett efter att båda artisterna mördats påöppen gata. I USA ordnar man hela turnéer där

Lay-tee-gruh

Tredje låten. En ensam gitarr och Kathleen Hanna sompratar med en snäll och naiv röst: "We've talked about it in letters andwe've talked about it on the phone, but how you really feel about it, Idon't really know." Ett snabbt trummaskinsbeat, distade gitarrer och Hanna,som skrikande frågar sig: "What's Yr Take on Ca

Hagnesta Hill

Precis som det finns konjunkturkurvor i finansvärldenfinns det även liknande prognoser i popvärlden. Kurvan i fallet Kent, eftertre album med allt större och större pretentioner, förutspådde attuppföljaren till [I]Isola[/I] borde bli ett superambitiöst verk av dignitetenrockopera. Det skulle kunna bli ett mästerverk à l

Nöjesguidens nyhetsbrev


 

Missa inga nyheter! Missa inga fester!
Anmäl dig idag!