Att lämna klubbstaden Berlin efter tio år, flytta hem till London och få barn var det bästa som kunde hända George FitzGerald, åtminstone musikaliskt. Hans ganska sterila klubbmusik har på den här skivan förvandlats till tio organiska, mjuka och omfamnande låtar, utan att tappa det elektroniska. De är dessutom kompletterade med gästartister som Bonobo och Tracey Thorn. Jag gillar framför allt det fuktiga regnskogssoundet och de trånande stämmorna, allra vackrast på Roll Back. Det är även en av få låtar som har sång, vilket är ett välkommet inslag om än inte nödvändigt. Oftast fungerar rösten istället som ett instrument, vilket hjälper till att skapa närhet och värme även på de i övrigt instrumentala spåren.
Skivbolag:
Artist:
