Grattis till Editors, och så småningom också till oss.
Med sitt tredje album lämnar Englands näst viktigaste band det här årtiondet (enligt kliniska tester av experterna på The Mail on Sunday) obönhörligt Interpol bakom sig i deras utdragna kamp om att bäst imitera Joy Division. Från sin upphöjda position kan de sedan halvvägs igenom skivan inse och hantera det paradoxala i att försöka kombinera det tidiga 80-talets allra mest desperata postpunk med glittrande och nästan inställsam hit-tillvändhet. Det gör de genom att ställer en Gary Numan-byst intill Ian Curtis-marmorn på förebildspiedestalen, och det kan visa sig vara ett utmärkt karriärsdrag.
Skivbolag:
Artist:
