Maria Müllern-Aspegren recapar månaden som gått.
Hormoner
Det finns äntligen ett svar på varför jag alltid är en sådan fitta i de här texterna: jag har ett kortisolöverskott. En aggressivt maskulin energi som håller min inre rosettdekorerade, heliga femininitet i strypgrepp. Insikten och diagnosen fick jag på Tiktok. Har du dåligt humör? Vaknar du ”på ful”? Känner du dig stressad ibland? Det verkade plötsligt väldigt bråttom att fixa mina små överaktiva binjurar för att bli den snälla, snygga och vältaliga idealkvinnan som jag har potential att bli (åtminstone under vissa delar av min menscykel). Det är dags för läkarkåren att sluta vara sexister och börja kännas vid att det är östrogen och progesteron som sitter i förarsätet, min livmoder i passagerarsätet, och slutligen jag, bunden och munkavlad i en låda i bagageutrymmet.
Barn
En ny dag, en ny utredning tillsatt av regeringen, denna gång för att undersöka det låga barnafödandet i landet. Om man är ambitiös finns det flera tillfällen för involverade personer att läcka möten och uppgifter via deras offentliga Google Calendar (10.00 till 11.30: hål i kondomen på industriskala, bra eller dåligt?). Det enda barnvurmarna har är att En varg söker sin podd trendspanade ung-pappa-sexighet för några år sedan, i övrigt talar deras trötta argument för döva öron.
EM
Jag blivit en person jag inte vill kännas vid. Det är inte ens ett av mina många feministiska projekt. Jag har blivit genuint intresserad av fotbolls-EM. Jag var på förfest och försökte introducera idén att byta från Pavement-spellistan till Radiosporten. När motionen inte antogs blev jag tvungen att smita iväg till toaletten regelbundet för att kolla matchställningen, och däremellan pendla i en nervös vånda. Ni som sakna att behöva lugna ner en kontrollerande pojkvän som är arg för att man är ute och festar med sina kompisar borde prova det här snarast.
Läs även: Olga Crafoord Lundell: "Jag kommer ligga på BB och undra varför mitt barn skriker"
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 07, 2025.