"When it's time to party we will party hard" hävdade dagsländan Andrew W.K. för ett år sedan. Sedan gick han hem och la sig och har inte hörts av sedan dess. The Donnas däremot fortsätter festa. Stenhårt.
Visserligen fyllde The Donnas 21 redan med förra skivan, och numera har de ansvarsfulla positioner som popstjärnor med multinationella skivbolagskontrakt. Det innebär inte att de tänker axla någon vuxenroll. Redan på omslagsfotot ordnar de pyjamasparty i flickrummet, och sedan hånar de gästerna med ett tonårssarkastiskt [I]Who Invited You[/I].
Vid det här laget är konceptet välbekant. Fyra tjejer med samma förnamn vräker på med rock'n'roll och texter designade att uppröra varenda ansvarstagande tonårsförälder. På [I]Spend the Night[/I] behandlas sprit, festande och sex i fallande skala utifrån frekvens, och redan när vi når halvvägs genom skivan har de hunnit produktplacera Bud Dry, Tanqueray och, eh, Diet Coke.
Jämförelser med The Runaways har mer med genus än med ljud att göra. Möjligen skulle de inspelningar Joan Jett gjorde tillsammans med halva Sex Pistols 1979 kunna vara en utgångspunkt, och Steve Jones hade varit stolt över gitarren i [I]Pass It Around[/I]. Likt Ramones obstinata lillasystrar lämnar The Donnas gästande Hellacopters efter sig utan pardon, och i [I]Dirty Denim[/I] ryms både Johnny Thunders-riff och Alice Cooper-refräng. Please [I]Don't Tease[/I] är det närmaste soft The Donnas kommer, vilket inte betyder ballad på minsta vis utan snarare en ordinär Kisslåt.
"Don't wanna go to the mall, don't wanna see a movie" suckar de belevade The Donnas i rättframma [I]Take Me to the Backseat[/I], och de tvekar inte att dissa en kille om de inte är nöjda med hans utseende. "You were hot 'til you took off your shirt/So skinny babe, makes my eyes hurt". När vi närmar oss [I]5 O'Clock in the Morning[/I] skrattar The Donnas den amerikanska kvinnosynen och dubbelmoralen, och Freddy Krueger som symbol för just den, i ansiktet - ingen kan stoppa deras röj.
Skivbolag:
Artist:
