Inför sitt andra album dumpade Dent May sin ukulele och började istället kanalisera sin inre Brian Wilson. Det är inte riktigt lika dumt som det låter. Dent May klarar sig utmärkt utan instrumentet som gjorde honom till indieälskling. Hans val av genre, electrokaraoken, passar honom fint, och i sina starkaste stunder framstår han som en hetsigare, mer kommersiell variant på Part Time. Influenserna som flockas på Do Things är lika galna som han själv - solskenspop mashat med disco (Don't Wait Too Long) och klyschiga synthar. Det är med andra ord svårt att hitta något man inte tycker med Dent May.
Skivbolag:
Artist:
