Utvecklingen mellan Dalaplans album är obefintlig, men det är ett faktum som kommer med terrängen i den slamriga garagerocktradition som bandet trivs så förträffligt i. Det var liksom redan färdigt och fulländat med The Sonics i mitten av 1960-talet, och alla lyckade efterföljare sedan dess har egentligen bara lyckats koka soppa på samma spikar av strålande enkla rocklåtar, rejält med slammer och ännu mer energi.
I det har Kal P Dal, Problem och Wilmer X tillsammans etablerat en särskild lokal skånskskorrande variant, och den har Dalaplan sedan länge gjort till sin. På sitt tredje album befäster de sin plats i den kvartetten giganter, med den munspelssvängande När floden väller in som allra vassaste uppvisning i hur kombinationen av kombinationen av uråldriga Gerry Roslie- och Jalle Lorensson-stölder fortfarande idag har förmågan att larma farligt.
