Chicks on Speed har aldrig handlat enbart om musik, det har alltid varit ett multiartistiskt, gränsöverskridande projekt, baserat på konst. Titeln på den här skivan, som är ett samarbete med så vitt skilda personer som Yoko Ono och Julian Assange (märkligt val för en feministisk grupp), är plockad ur ett citat av författaren och konstnären Douglas Coupland. Han menar att vi nu lever i ett samhälle där alla kan vara konstnärer, vilket i förlängningen betyder att allt därmed är konst. Det är Artstravaganza.
Eftersom själva musiken bara är en del av det här albumet är det orättvist att recensera det som en musikprodukt. En del av de fjorton spåren, något strax över tolv minuter långt, är inte ens särskilt behagliga att lyssna på, medan andra fungerar utmärkt som rena melodier. Då får vi drivna, syntiga datorspelsslingor, klatschig electropunk, riot grrrl-energi och experimentell ljudkonst samt en cover på Talking Heads Burning Down the House.
Men även de mindre estetiska låtarna fyller en funktion, kanske en än viktigare, med sina mässande och mästrande budskap om samtiden. Radikala tankar kring aktivism och feminism, maskerade som popmusik. Som Alex Murray-Leslie säger i en intervju med Huffington Post: ”I think this way of spreading new culture works. People subliminally take the ideas on board and spread them further and further 'til the big picture of the world changes”.
