Redan debutalbumet Apocalyptic Youth var relativt lyckat från det här allstar-bandet med bland andra Anders Ljung a k a Space Age Baby Jane, Josephine Forsman från Sahara Hotnights trummor och f d AIK-spelaren Mats Rubarth. På andra albumet faller dock bitarna på plats helt och håller. Det finns fortfarande stora spraymoln av tuperad sen 80-talshårdrock i låtar som Dead End Street Revisited, men de blandas upp med till exempel intelligenta Thin Lizzy-referenser både i texter och framför allt i utsökta tvillingleadgitarrer i till exempel It’s Alright. Casablancas hårdrock är med andra ord allt annat än ny och ännu mindre originell. Men det hindrar den inte från att vara desto mer energifylld och medryckande, och med No Devil in Me har de kanske till och med en hit?
