Det är nu fem år sedan Mos Def rimmade med i Urban Thermo Dynamics, en begåvad konstellation anspråkslösa Brooklyn-ungdomar som ville hur mycket som helst. Medan Diamond Ds remix på [I]Manifest Destiny[/I] satt perfekt i höfthöjd, var gatuhymnen [I]My Kung Fu[/I] en kärleksfull och sunt introspektiv berättelse, nära nog lika passionerad som Curtis Mayfields [I]Kung Fu[/I]. Så tätt inpå huden som musik kommer när den vill göra en skillnad.
Efter mellanspel på Bush Babees och De La Souls album, har Mos Def under andra hälften av nittiotalet blivit rapparen som mest av alla förknippas med hiphopens stora alternativhits. Framför allt på skivbolaget Rawkus finaste låtar; egna [I]Universal Magnetic[/I], [I]Body Rock[/I] med Q-Tip och Tash och på Medina Greens [I]Crosstown Beef[/I]. Uppmärksamheten kulminerade i och med projektet Black Star, som blev ett av förra årets stora hiphop-album.
Förmodligen har det med soloformatet att göra, för på [I]Black On Both Sides[/I] ges strävan att förändra och kritisera större spelyta än i Mos Defs tidigare material. Att bli biten av spoken word svider, och Mos Def tar väl tillvara varje tillfälle för ett välgrundat resonemang. [I]New World Water[/I] behandlar´vikten av vatten, bakom [I]Speed Law[/I] glimtar farorna med fortkörning och det är inte bara [I]Mr Nigga[/I] som ger en välformulerad röst åt det svarta USA.
[I]Black On Both Sides[/I] har ett väldigt okomplicerat förhållande till produktion. Mellan rullande virveltrummor och dova keyboardljud möts producenter som Ali Shaheed Muhammed och 88 Keys. Den senare har efter arbete på Lyricist Lounge och Black Star-projekten etablerat sig som en av Rawkus mer intressanta producenter. Anmärkningsvärt är också gästspelet från återupplivade jazzfunkpianisten Weldon Irvine. Dessutom sjunger Mos Def mycket mer än tidigare, och det med all värme från i somras.Skivbolag:
Artist:
