Området akustisk folkvisa kombinerat med elektronisk chillout och prominenta samarbetspartners är noggrant inmutat av Beth Orton. Tidiga samarbeten med William Orbit och Red Snapper och inhopp på Chemical Brothers debut gav en stabil status, och med en Terry Callier-duett ovanpå det blir livet en räkmacka av landgångsproportioner.
Beth Orton riskerar ingenting med sin tredje fullängdsskiva, som innehåller alla framgångsfaktorer från förr. Etablerade (men idag en aning daterade) namn från dansmusiken finns överallt. Ben Watt har mixat det mesta med den äran, särskilt när han får till den typen av försiktigt jazzbeat som vi normalt förknippar med Sade på [I]Anywhere[/I] där han också lagt till blåsarrangemang likt de Jerry Dammers (och numera Streets) brukade knåpa ihop. Också William Orbit och Chemical Brothers dyker upp igen, den förra mixar skivans bästa spår [I]Thinking About Tomorrow[/I], och de senare, som ligger bakom [I]Daybreaker[/I], gråter blod över att inte varit i närheten av sådan
substans på sin egen [I]Come With Us[/I].
Men Beth Orton låter inte danseffekter ta över - precis som tidigare är alla låtar i grunden försiktiga och mycket vackra visor. De hjärteknipande kvaliteterna är redan så stora i [I]God Song[/I] att det nästan blir för starkt när de förstärks ytterligare genom Emmylou Harris inhopp i den på Beth Ortons skivor obligatoriska superstjärnerollen. Som uppföljning till tidigare samarbeten med den dåvarande superstar-whizzkiden Beck bjuds vi på en försiktig duett med mer aktuella Ryan Adams i [I]Concrete Sky[/I], skriven tillsammans med Johnny Marr.
Alla samarbeten och tunga namn är förstås spännande, men egentligen behöver Beth Orton inte alla dessa hjältar. OK kläds enbart i akustisk gitarr och enensam stråke, och det räcker för att Beth Orton ska bevisa att hon är en av vår tids viktigaste folksångerskor.
Skivan släpps 29 juliSkivbolag:
Artist:
