:Under den första halvtimmen sitter jag och väntar på Dwayne ”The Rock” Johnsons intåg. För även om jag misstänker att han inte kan bära upp en förmodad kalkonrulle som Hercules, har han tillräcklig karisma för att göra tittandet mindre outhärdligt. Sedan kommer Kellan Lutz in i bild, förstör mina drömmar och får mig att inse att jag har hamnat på visningen av årets ANDRA film om Herakles – The Legend of Hercules.
Och tyvärr hinner jag inte ens ge filmen en chans innan det blir uppenbart att jag har att göra med en av de mest oinspirerade produktionerna någonsin. Det är som att manuset skrevs i stolpar och att både skådisar och regissör gav upp halvvägs och istället beslöt sig för att försöka slå rekord i antal tittare som lämnar salongen. Det enda som får mig att bortse från att huvudrollen hade kunnat spelas av valfri SATS-beefcake är att vissa av slagsmålsscenerna är fina att titta på och att misären är över på en och en halv timme.
