Riket II

Tillsammans med såpoperan Matador utgör serien Riket en av DRs största succeér och en av produktionsbolaget Zentropas guldkalvar. Den är förhållandevis snabbproducerad, och betecknas av Arnfred och von Trier som ett vänsterhandsarbete inspirerat av Twin Peaks. Men Riket är en fantastisk, om än flyhänt, TV-serie. Även om den inte avslöjar hälften av von Triers filmiska geni, är den enastående i sitt sätt att blanda ockultism, såpa och humor; den visar Arnfreds, och inte minst von Triers, totala förmåga att hålla sig rätt i tiden. Om inte annat har serien bidragit till att föra ut von Triers namn till en bredare publik - innan Riket sändes i DR var det ytterst få danskar som kände till den numera världsfirade regissören. Han var avskydd av en enad kritikerkår, och ansågs vara en patetisk och teknikintresserad märklig smalfilmsnörd vars produktionsbolag Zentropa var bäst i landet på att lura åt sig pengar från europeiska filmfonder. I Rigshospitalets sterila och fuktiga korridorer är allt sig likt. Fru Drusse, underbart spelad av den suveräna Kirsten Rolffes med sina lågmälda humoristiska miner, är fortfarande på jakt efter den lilla spökflickan Mary. I Riket II har andeflickan fått ett syskon: en groteskt växande och slemmig lillebror (Udo Kier, som också spelar fadern, den mystiske demonen Aage), som hänger uppflugen på väggen kämpandes mot den onda hälften inom sig. I del två är historien skruvad aningen mer mot satir och det burleska. Den krypande känslan ifrån den första seriehälften är så gott som försvunnen. Utvecklingen är skrämmande nära på väg mot Twin Peaks som till slut slog knut på sig själv, men där Twin Peaks blev platt och effektsökande har Riket II kvar glimten i ögat. Och till danskarnas stora lycka föräras vi se allas vår doktor Helmer, suveräne Ernst-Hugo Järegård, kryssa fram på parkeringsplatsen iförd surrogatskidor. Gillade man inte Riket kan man definitivt undvara Riket II. För oss andra är den ett måste, och medan det kokar i grytorna på Zentropa och de gör sig klara för en tredje omgång av serien, går vi och tittar på Stig Björkmans utmärkta dokumentär om Lars von Trier, Tranceformer.